Min farfars farmors farmors morbror hette Gabriel Jakob von Block och när han dog skrev prästen en lång text i dödboken som inte proträtterar honom från hans bästa sida. Man kan nästan fråga sig om prästen hade något otalt med Gabriel Jakob. Men en mycket intressant text är det.
"Inhysesman i Frohult. En man hvars öden hafva en bedröflig märkvärdighet. Han var född i Sjösås i Småland 67 24/10. Såsom härstammande af den adeliga von Blochiska familjen blef han såsom ännu helt ung fidecommissarie till Broxviks gods om några och 40 hemman. Icke dess mindre synes en vårdslös upforstran gifvit näring åt hans naturligen dåliga anlag. Såsom ung officer blef han jemte en af sina kamrater buden till värd på ett bröllopp hos en viss Landshöfding på Gottland, hvilket förtroende de unga Herrarna begagnade på det sätt att de, sedan de lemnat ifrån sig allt bordsilfret som de haft om hand, brotstulo detsamma om natten derpå och rymde. Kamraten undkom men v. Block ertappades, öfverbevisades, fick spö samt förlorade både adelskap och Fidecommiss, hwilket sednare ärfdes af hans förmyndare. af denne åtnjöt han sedermera ett litet årligt understöd. Han gifte sig med en qvinsperson vid namn Carin Lund, 7 resor värre än han sjelf. De hafva lyckligtvis ej haft några barn, men deras lif har varit en kedja af fysiskt o moraliskt elände i kif, fylleri och fattigdom."
Hans farfars bror, Carl Jakob, fick Broxvik 1754. Efter dennes ärvdes Broxvik av Carl Jacobs systers sonson, majoren Jakob Carl Ridderborg. Jag har läst någonstanns att det blev fidekomiss för denne 1795 (trots att Carl Jacob ej dog förrän 1802). Så det kan vara så att Gabriel Jakob var tänkt att få Broxvik först och att Jakob Carl Ridderborg var dennes förmyndare och sedan tog över det. Det årliga understödet var troligen den donation av 2000 kr av vilken de han skulle få åtnjuta den årliga räntan av, efter hans död skulle de 2000 kronorna delas upp. Men på grund av obetalda kronoräntor blev det utmätning och vid Gabriel Jacobs död fanns det bara 800 kr kvar som skulle delas mellan änkan (tror jag), Gabriel Jakobs syster och tre släktingar Ridderborg [Post och inrikes tidningar 1843-09-15 sidan 4].
Den "vårdslösa upfostran" kan man fundera lite över. Gabriel Jakobs föräldrar verkar ha skillt sig, vilket var förknippat med skam och något som var ovanligt, särskillt inom adeln. Fadern gifte iallafall om sig under tiden den första hustrun levde. Systern Ulrika Eleonora som jag är släkt med visste släkten inte var hon var när den äldsta systerns bouppteckning gjordes 1812, ej heller verkar de ha vetat var hennes barn befann sig när Gabriel Jakob dog.
onsdag 11 augusti 2010
Tragiska livsöden
Man hittar ofta tragiska livsöden när man forskar och ibland kan man undra hur en familj kan drabbas så hårt.
På jakt efter en av mina släktingar hittade jag en familj som jag inte är släkt med, men vars öde måste ha varit tungt att bära. I Torpet Ljungsbo på Bergs ägor i Åtvid i Östergötland bodde Lars Fagerström och hans fru Anna Christina Håkansdotter. I husförhörslängden Åtvid (E) AI:24 på sidan 106 kan man läsa att äldsta dottern Mathilda var född blind och var "mindre vetande", sonen Carl Johan var blind och "fånig" och intagen på Vadstena hospital, dottern Clara Sohipa var blind och stum, dottern Anna Christina var blind och dottern Augusta Carolina var blind, sonen Adolph Fredrik var den enda av barnen i det husförhöret som inte var blind eller hade andra nämnda åkommor. Till råga på allt dränkte Mathilda sin yngre syster Clara Sophia och blev satt i cellfängelset i Linköping men frikänd från straff. I husförhöret efter (AI:26 s83) står det att hon oförstående dränkte systern men att det var uppsåtligen.
Släktingen jag sökte var för övrigt också nästan blind och var troligen några år gift och frånskilld från sin kusin som visade sig vara svagsint och som troligen mördade en dräng i sin brors gård i Ukna (H) (där han också själv bodde). Mer om det mordet senare.
På jakt efter en av mina släktingar hittade jag en familj som jag inte är släkt med, men vars öde måste ha varit tungt att bära. I Torpet Ljungsbo på Bergs ägor i Åtvid i Östergötland bodde Lars Fagerström och hans fru Anna Christina Håkansdotter. I husförhörslängden Åtvid (E) AI:24 på sidan 106 kan man läsa att äldsta dottern Mathilda var född blind och var "mindre vetande", sonen Carl Johan var blind och "fånig" och intagen på Vadstena hospital, dottern Clara Sohipa var blind och stum, dottern Anna Christina var blind och dottern Augusta Carolina var blind, sonen Adolph Fredrik var den enda av barnen i det husförhöret som inte var blind eller hade andra nämnda åkommor. Till råga på allt dränkte Mathilda sin yngre syster Clara Sophia och blev satt i cellfängelset i Linköping men frikänd från straff. I husförhöret efter (AI:26 s83) står det att hon oförstående dränkte systern men att det var uppsåtligen.
Släktingen jag sökte var för övrigt också nästan blind och var troligen några år gift och frånskilld från sin kusin som visade sig vara svagsint och som troligen mördade en dräng i sin brors gård i Ukna (H) (där han också själv bodde). Mer om det mordet senare.
Mina gamla blogginlägg
Här kommer mina gamla blogg-inlägg som tidigare låg i min blogg på genealogiq.net, men eftersom den sidan har lagt ner så lägger jag ut dem här.
______________________________________________________
Ärftliga sjukdommar
Ons 31 Mar, 2010 17:49
Jag har tack vare släktforskandet stött på en del ärftliga sjukdommar som jag sitter och hoppas på att de inte sökt sig in i mina gener.
Min morfar, hans far och farfar hade diabetes
Min farfars moster och mormor hade rheumatism
Min farfars farmors far och farfar hade rheumatism
Om min farfars farmors farfars rheumatism går det att läsa i läkarintyget till en ansökan om tjänstledighet från tjänsten som häradsskrivare i Västra härad i jönköpings län 1858:
"Att häradsskrifvaren, i Westra Härads Fogderi, Herr N. G. Samsioe, som flere år lidit af svårare Rheumatism, förökad, genom omkullkörande för några år sedan, dervid han svårt skadade högra axeln, hvarigenom han sedan tidtals haft stor svårighet att skrifva, synnerligast under den kallare årstiden, dessutom lider af sjuklighet i magen, såsom kolik, svag matsmältning, m. m. , nu sednast, sistlidne måndag den 14:de denns, haft olyckan åter skada och stöta samma högra axel och arm vid en skjuts hästs skunande; icke kan eller bör förrätta sin tienst, utan är i största behof af en längre tids tjenstledighet"
N G Samsioes son A F Samsioes rheumatism omnämns i den tidningsartikel jag skrev av i mitt förra blogginlägg.
Jag kan tänka mig att det var svårt att lindra smärtan vid rheumatisk värk förr.
______________________________________________________
Dagstidningar och en släkting som uppfann en råttfälla
Ons 17 Mar, 2010 21:57
Vad kul det är med tidningsartiklar!
Kungliga biblioteket håller på att digitalisera svenska dagstidningar och göra dem sökbara, eller nja delvis sökbara. Den digitala tekniken är tydligen inte så bra att den kan känna igen gammal text i trykt form alla gånger. Stora S och G är ganska lika och e kan bli c och i kan bli j m.m. Men det är ett steg i rätt riktning, får bara hoppas att de lyckas rätta till det så att det blir mindre stavfel. Dessutom är inte sökfunktionen den bästa, man kan begränsa sökningen genom att välja tidning eller exakt datum, visst man kan nöja sig med år, men om jag vill söka mellan 1865 och 1875 så blir det problem. Men alla projekt har väl barnsjukdomar.
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/
För att vara så tidigt i projektet så har jag kunnat hitta många av mina släktingar i olika tidningsnotiser. Vissa personer väldigt många gånger. Åååh, vad underbart det kommer att bli när digitaliseringsprojektet är klart.
Här är ett roligt exempel som jag visserligen hittade på Universitetsbiblioteket i lund i en tidning som ännu inte är digitaliserad, men jag hittade fram till ungefär rätt datum genom en tidningsnotis jag hittade via de digitala:
Sydsvenska Dagbladet - Snällposten
nummer 101 den 3 Maj 1876
"Problemet är löst!
Man har fästat min uppbärksamhet vid en i
n:r 83 af Eder ärade tidning för den 10 i denna
månad införd artikel med öfverskrift: "Huru skall
den stora amerikanska råttan kunna utrotas?
Undertecknat tror sig hafva funnit ett härför
fallt tillfredställande medel. Ända från barnaåren
har jag varit fiende till detta skadedjur och an-
vändt alla möjliga af andra upptänkte och för mig
kända medel för dess utrotande. Många fällor har
jag sjelf konstruerat, men allt förgäfves; emedan
det lilla skadedjuret är listigare än man någonsin
kan tro. Efter att länge hafva aktgifvit på dess
njutningsbegär och instinkter, segrade jag slutligen
öfver dess list samt fångade och dödade det lätt.
Innan jag berättar, till hvilka resultater jag
kommit, torde det intressera mer än en läsare att
få veta hvad som framkallade mitt sista försök att
utrota råttor. Plågad af svår rheumatisk värk
hade jag under 14 dygn icke fått en blund i ögo-
nen. En natt efter denna tid kände jag att jag
ändtligen skulle få sofva litet. Jag hade hufvudet
åt sidan, men hade icke väl hunnit blunda förrän
en stor råtta hördes timra på en dörr till vinden
öfver våningen. Den sjukdom jag hade medför, så-
som kändt är, mycken nerfsvaghet. Min sömn blef
derför ohjelpligt störd. Arg reste jag mig upp i
sängen och yttrade halfhögt: "Det vore tusan om
dessa fridsstörare icke skulle kunna utrotas." På
sätter härför funderade jag till kl. 4 på morgonen.
Då hade jag i hufvudet konstruerat en fälla, som
jag trodde skulle blifva oöfverträfflig. Uppkommen
från sängen gjorde jag den sjelf. Färdig uppställ-
des den vid midsommarstiden i packhuset till den
gård jag bebor. I förtid triumferade jag öfver min
uppfinning. De små listiga kräken hånade mig på
ett sätt, som jag nu icke kan omtala; enär jag då
nödgades beskriva hela fällans beskaffenhet. Deraf
lät jag likväl ej avskräcka mig utan ställde mig på
lur, för att se huru de buro sig åt. Härigenom fick
jag en ny idé, ändrade fällan något och vann nu
ändtligen mitt mål. Tre dagar derefter hade jag i
samma packhus fångat omkring 140 stora råttor.
Till denna fångst användes sammanlagdt icke öfver
3 timmars tid. På mindre än en qvarts timme tog
jag 45 stycken.
Det bör bemärkas att jag förut hade känne-
dom om åtskilliga beten, med hvilka råttorna kun-
na lockas tillsammans.
Att denna berättelse icke är hvad man kallar
en jagthistoria kan styrkas med många trovärdiga
åsyna vittnen.
Fällan är så lätt handterlig att ett par pojkar
utan synnerlig möda dagligen skulle kunna sköta
10 sådana.
Vill man tillegna sig min uppfinning, är jag
villig att sälja den till landtbrukssällskaperna i
riket eller till enskild person, som kunde önska
taga patent derå.
Hörby i April 1876.
A. F. Samsioe"
A F Samsioe som skrivit till tidningen var min farfars farmors far och han var egentligen jurist.
______________________________________________________
Datorkrasch
Ons 30 Dec, 2009 09:57
Usch, min dator kraschade på annandagen. Min disgendatabas var säkerhetskopierad den förste november så ett par månaders registrerade data gick upp i rök eftersom disgen låg på den kraschade hårddisken. För att rädda vad som räddas kunde laddade jag hem en Linuxskiva som går att köra från skivan och därmed kunde jag utan att behöva installera något nytt operativsystem gå in och kopiera allt på den kvarvarande hårddisken till en extern hårddisk innan jag lämnade in datorn till SIBA.
Bland det jag flyttat till den externa hårddisken är min släktforskningsmapp där jag sparat bilder från volymer vid arkivbesök och skärmdumpar på alla sidor jag hittat med mina släktingar hos Arkiv digital, SVAR och genline. Med dessa borde det bli enkelt registreringsarbete att återställa den forskning jag gjort sedan den 1:e november. Nu gäller det bara att komma ihåg var jag forskat sedan dess.
Om jag ändå kunde komma på ett sätt att sortera ut de filer som finns i en mapp men inte i en annan. Jag har nämligen en säkerhetskopiering av bildmappen från den 1:e november också. Skillnaden mellan de mapparna blir den forskning som gått förlorad.
Ohhh, fick just en lysande idé. När man kollar på mappar i utforskaren med visningsalternativet detaljerad lista kan man se när innehållet i mappen senast ät använt. När man sedan går in i mappen kan man med hjälp av detaljerad lista se när bilderna är skapade. På så sätt borde jag kunna "snabbforska" lite snabbare än om jag skulle försöka minnas vilka personer som har fått nya data eller som var nya i databasen efter 1 november.
Då blir den största förlusten med datorkraschen mina foton sedan mitten av juli. Det jag kommer sakna mest är RAW-filer, dvs systemkamerornas motsvarighet till negativ. De viktiga bilderna finns i en form eller annan hos min sambo eller någon av mina kompisar, men alla raw-filer är borta. Som tur är har hösten inte varit så produktiv på fotofronten. De viktigaste bilderna var när två kompisar gifte sig i sommras och deras bilder har de redan fått som högupplösta Tiff filer och med dem kommer man ganska långt men kan inte göra lita oförstörande ändringar i bilderna.
Jaja, nu har jag gnällt tillräckligt. Nu hoppas jag att den bunte med brev jag beställt från RA kommer snart. Det är brev som några släktingar till mig har skrivit till konungen. Jag beställde 7-8 brev och har ingen aning om vad de handlar om, så det kommer att bli riktigt spännande när de kommer.
______________________________________________________
Oj vad länge sedan det var...
Tor 15 Okt, 2009 11:17
Det var länge sedan jag skrev här sist, så jag får kompensera med att skriva mycket...
Vad kul det är när man hittar intressant information eller nya släktingar till de personer i släkten man engagerat sig lite extra på. En av de personer jag försöker kartlägga är Inspector Nils Jönsson på Toppeladugård som 1711 enligt egen utsago varit inspector på 6 frälsesäterier i 37 år, dvs sedan 1674 då han var omkring 24 år gammal. Jag tror att han var arrendator eller ladufogde innan han blev inspector. Han kallades Ridfogde i några tidiga domboksnotiser, men det lär betyda ungefär samma sak som inspector.
Nils var anställd hos Metta Rosencrantz och senare hennes dotter Metta Sofia Krabbe och hennes make Johan Monrath som ägde Toppeladugårt, Häckeberga, Björnstorp och Assartorp. De ägde även tidvis vissa andra gods, bl.a. Svenstorp. Metta Rosencrantz 3:e man och Metta Sofia Krabbes far var Nils Krabbe som dog 1663. Nils Krabbe var herre till godsen Skillinge Rössjöholm och Össjö. Dessa gods ligger nära Ängelholm där Nils Jönsson sägs vara född. Just Rössjöholm finner jag extra intressant eftersom Nils Jönssons barn valt att ta namnet Sjöholm som är en betydande del i namnet Rössjöholm. Rössjöholm såldes av Nils Krabbes arvingar 1672, två år innan Nils Jönsson fick tjänst hos Metta Rosencrantz på Häckeberga. Tiden kan ha varit kortare p.g.a avrundningar och felräkningar på de 37 åren. Rössjöholm ligger i Norra Åsbo härad och tyvärr verkar deras domböcker börja först 1680. Så den vägen kan bli svår. Så för tillfället har jag ingen aning om hur jag ska kunna komma vidare med just det spåret. Det kan också vara så att Nils Jönsson eller hans far "Jöns" hade något med dessa gods att göra, men det har jag inga belägg för. Jag vet ingenting om fadern "Jöns" förutom att han hade minst tre barn:
*En dotter som troligen är född på 1630 talet eller tidigt 1640 tal eftersom hennes dotter är född omkring 1667. Denna Jönsdotter var gift med en för mig okänd man vid namn Sven. Det börjar ju bra, den okände Jöns har en okänd dotter jönsdotter som var gift med en okänd Sven... Jag känner numera till tre döttrar till henne:
- Tyra Svensdotter född omkring Augusti 1663 i Ängelholm och begravd 1705-05-17 i Genarps kyrka. Tyra var gift med Löjtnanden Jochim Hinrick Printzbour död i Holland. Paret Tyra och Jochim Hindrick fick två döttrar Maria Magdalena (f. ca 1695) och Lovisa (f. ca 1697 d. 1712).
-Cecilia Svensdotter f. 1667 d. 1733-04-20, gift 1:o med Klockaren i Genarp Nils Mickelsson och hade ett par barn med denne och 2:o med Nils efterträdare Hans Billing och fick med honom sju barn varav en dog späd och en var döfödd.
-Lucia Svensdotter gift med borgaren i Malmö Torbjörn Arvidsson (begravd 1708-06-16 i Malmö). Jag känner till fyra barn till paret födda i Malmö från det att Malmö St Petri C:1 började skrivar, så det finns troligen fler. Jag vet inte mycket om familjen men har beställt en kopia av Torbjörns bouppteckning där jag hoppas få mer intressant information.
*En son Anders Jönsson född ca 1649 och begravd 1706-05-23 i Genarp (M) kyrka. Hans gravsten finns fortfarande kvar och är vackert utsmyckad. Där finns även en likadan gravsten för hans Svärmor bekostad av Anders. Anders var Arrendator på Assartorp och gift med Anna Andersdotter. Det nyss nämnda Assartorp ägs av Anders bror Nils Jönssons arbetsgivare.
*Och sedan den sista kända sonen Inspector Nils Jönsson född ca 1650 i Ängelholm och död 1714-06-03. Jag känner till 19 av hans barn i två äktenskap. Men i första äktenskapet ska det ha funnits två till eftersom den första hustrun dog i sin 12:e barnsäng och jag känner bara till 10 barn. De övriga två barnen dog troligen vid låg ålder.
Nu undrar Ni förståss hur jag kan känna till Nils Jönssons okända systers tre döttrar. Den första i den kedjan är Cecilia och hennes man Hans Billing. Hans Billing och Nils Jönsson verkar inte ha kommit särskillt bra överens. Det finns flera brev insända till domkapitlet och guvernementet i Skåne som vittnar om detta och de kommer till tinget flera gånger. Sista gången jag hittat dem på tinget mot varandra är dagen före Nils Jönsson dog då han instämde Hans Billing för okvädesord. Nils kunde dock inte delta eftersom han låg hemma alvarligt sjuk så saken sköts upp, men den verkar ha ebbat ut med Nils död för jag hittar den inte nästa ting. Mycket av bråket verkar handla om att Hans Billing inte gjort det hoveri arbete på Toppeladugårds gods som Nils menar att han är skyldig till eftersom han bor på ett frälsehemman. Hans Bagge menar att Nils inte betalat vissa avgifter/skatter till honom som han anser sig ha rätt till (kommer inte ihåg vad det var nu, men det verkar vara något som klockare och präster normalt får). Sen lät Nils ta med sig byamän och en fogde hem till Hans Bagge när han inte var hemma och där verkar de ha gått hårt fram mot innehållet i hans hus. Sen ska det ha varit något om att Hans sått säd på en åker utan tillstånd och okvädesord med mera. En liten släktfejd inom släkten med andra ord. Hur andra i släkten ställt sig till frågan vet jag inte säkert, men jag tror att det stod mellan Nils Jönsson och Hans Billing.
Cecilias syster Tyra känner jag till eftersom hon om Bara häradsrätt i Domboken AIa:6 ligger ett par lösa brev, ett där Tyras man benämner Hans Billing som min kära svåger och ett av Nils Jönssons son Göran Siöholm som nämner Printzbour, hans barn och fru med namn. Dessutom tillhörande notis i domboken. Den notisen handlar om att Maria Magdalena vill ärva sin far som dött i Haag i Holland och att hon behöver vittnesmål om att hon är den enda arvingen. Den viddnesbörden får genom det brev fadern hade skrivit långt tidigare, brevet från Göran Siöholm och från kyrkoherden Anders Skragge.
Sen är det den sista systern Lucia. 1708 finns två notiser i Guvernementet i Skånes Resolutionsbok (Skånska Guvurnemenstkansliet A II:5) med i stort sett samma innehåll. Det är Klockaren Hans Billing borgaren i Malmö Torbjörn Arvidsson som talar om att Arrendatorn Anders Jönsson på Assarstorp lämnade ett testamente (detta är alltså deras fruars morbror). I den andra notisen anser de att Anders Jönssons änka inte ska få flytta ifrån Assarstorp förrän arvsskiftet ägt rum. Vad jag vet hade paret Anders Jönsson och Anna Andersdotter inga barn, jag har iallafall inte hittat något som stödjer det. Det nämns inga på Anders Jönssons gravsten som nämner hans efterlämnade maka, så jag antar att det inte finns några barn. Tyvärr finns det inte någon bouppteckning efter Anders Jönsson, den hade annars varit oerhört intressant eftersom man då kunde ha hoppats på att de som fick ärva enligt testamentet var nämnda och då kanske kunde ge mer information om övriga eventuella syskon till Anders och Nils.
När det gäller Lucia Jönsdotter har jag inte sett ordet svåger utan gjort kopplingen själv, men jag känner att det är ett ganska säkert antagande. Jag har inte hittat hennes dödsnotis så jag vet inte när eller var hon dog tyvärr. Om hon hade dött ungefär samtidigt som maken i Malmö så hade jag haft tur. För där är några år då de avlidnas föräldrar nämns i begravningsboken. Men hon verkar inte ha dött i Malmö för jag hittar inte henne i registret till begravningsboken.
Nu sitter jag och hoppas på att boupppteckningen jag väntar på efter Torbjörn Arvidsson i Malmö ska komma snart och vara givande...
När det gäller Nils Jönssons barn så känner jag till födelsedatum och/eller döds/begravningsdatum på alla utom två. Dessutom vet jag lite om vad som hänt med de flesta i livet, vem de varit gifta med och så vidare. Men en person gäckar mig. Det är den som jag tror är den äldste sonen Jöns. Jag vet att han tog avsked från academin i Lund 1703 och åkte till Rostock tillsammans med två av svärmoderns bröder som skrevs in där samma dag. I faderns bouppteckning omnämns han som Capitain och i brodern Hacks bouppteckning 1773 omnämns en osäker fodran på Major Siöholm med ränta för 16 år (1757). Om detta är Jöns så vet vi att han levde 1757, men jag tycker att det är något osäkert att han skulle ha levt 1773, för då tror jag att han skulle vara 80-90 år, troligen närmare 90. Det är möjligt, men det låter som en hög ålder för en krigsman vid den här tiden. Detta antyder sorgligt nog att det inte är säkert att de själva viste var han var efter 1757 (återigen om de syftar på Jöns och inte något för mig okänt brorsbarn). Jag hoppas att jag någon gång får veta mer om denne Capitain/Major, men om han var inom den Svenska armen/flottan så har jag ingen aning om var jag ska leta. Krigsapparaten var stor på denna tid så det är svårt att veta var man ska börja.
______________________________________________________
Brand 1704
Ons 25 Feb, 2009 09:34
Ibland blir det visst mycket bloggande.
Jag var på landsarkivet i Lund idag. Medan jag väntade på mina volymer tittade jag runt bland de register som finns i forskarsalen. Där hittade jag ett register över en den av Gunnar Carlquist och "Det gamla Lund" utgivna "Lund på 1690-talet" Baserat på 1691 års Sjättepenningslängd med upplysande kommentarer. Jag hittade till min förvåning en av mina släktingar Simon Samsiö och hans framtida svärson Håkan Persson Bagge med hänvisningen C1. Det visade sig stå för Clemens rote "post 1" (kanske gård/kvarter). Simon fanns me bland extra kommentarerna (han flyttade till lund först omkring 1696-1697).
Där stod det att Håkan Persson Bagges och Simon Samsiös hus och välbyggda gårdar och Rådman Ove Perssons tvenne hus och längor brann 11/5 1704. Jag kikade därefter i domboken efter mer information. Håkan Persson Bagge hade presis gått iväg ut på markerna och hans två pigor var hemma och förberedde torkning av råg i vad jag tolkar som bakugnen. När den ena pigan hämtat den 3:e skeppan från loftet märkte hon att det brann i halmtaket (omkring klockan 8 på morgonen). Håkan såg det från avstånd och sprang hemmåt. Den andra pigan hjälpte sin matmor ut. Jag tolkar texten som att Simon inte var hemma. Branden var aldeles för häftig för att någon skulle kunna rädda Simon Samsiös brev och skrivmaterial. I domboken beklagar han sig över detta. Det kan ju inte vara så att som en av kronans befallningsmän bli av med brev och andra viktiga dokument. Enligt åskådare ska branden ha gått på ungefär en kvart. Det poängteras flera gånger hur kraftig branden var och att Simons brev inte gått att rädda. Simon ber om någon form av attest, antagligen till general guvernören som ett intyg på att en brand han var oskyldig till förstörde pappret och att försök gjordes för att skydda dem. Braneden började i Bagges hus.
1704 var ett hårt år för Simon, i slutet av 1703 dog den några månader gamla sonen, i maj 1704 brann huset ner och i december dog hans hustru och han blev ensam med fyra barn.
Men det var allmänt svåra tider för Simon och för hela staden Lund . Enligt Lunds komuns hemsida härjade bränder i staden 1703 och 1711, 1712-13 härjade böldpesten. För Simons del så blev han avsatt 1707 från sin tjänst som han inte fick tillbaka föränn 1719. 1708 tillsattes en kommission för att utreda hans och några andra tjänstemäns tjänstefel. Simon ska ha varit frihetsberövad i tre år.
______________________________________________________
Slå ner en vägg...
Slå ner en vägg...så står där en ny bakom
Är det inte alltid lika kul med släktforskning.
Som jag skrev härom dagen så hittade jag en borttappad person i sina mostrars bouppteckningar. I de andra syskonens bouppteckningar så hittade jag inga fler ledtrådar. Idag kollade jag upp nämnda Anna Marta Samsioes mormor i husförhören. Och där var hon i några år tillsammans med sin yngre bror Johan Hindrich som också verkat spårlöst förvunnen (förutom att han sägs ha dött ombort på Styrbjörn mellan 1788 och 1790). Men båda syskonen flyttar ifrån sin mormor när de är i vuxen ålder utan att prästen skriver vart. Kul att de dök upp men de försvann lika fort igen.
______________________________________________________
Ny ledtråd i gammal gåta
Sön 22 Feb, 2009 10:00
Anna Marta Samsioe var enligt "Ättartavla för släkten Saimioe" född 1760 och gift med Löjtnanten vid kungliga flottan Chiewich. Hon har gäckat mig i flera år. En forskare på släkten Chiewich har också varit på jakt efter paret, men såvitt jag vet har hon också gått bet. Jag vet att hon har levt, hon fanns i föräldrarnas sista husförhör och flyttade därifrån vid deras död 1773. I faderns/föräldrarnas bouppteckning ser man att hennes kusin på faderns sida bevakar hennes intressen. Jag har försökt spåra honom, han var kyrkoherde och antingen slarvade han med sina kyrkoböcker eller så har de brunnit, för saknas gör de.
Igår hittade jag av en slump en ny ledtråd. Arkiv Digital har digitaliserat adliga bouppteckningar hos göta hovrätt. Jag satt och letade slumpmässigt på dödsåret hos en helt annan släkting när Anna Martas moster, som var adlig, help plötsligt dök upp. Jag hade inte tänkt tanken att leta efter adliga personers syskons bouppteckningar. Den avlidna dog ogift och därmed fick hennes syskon ärva henne och Anna Martas föräldrar var ju avlidna så därför fick hon och hennes bror (min släkting) ärva den syskondelen. I den bouppteckningen från 1792 står det att hon var gift med en man vid namn Zetterberg.
Nu vet jag att hon fortfarande lever 1792 och att hennes dåvarande man hette Zetterberg. Intressant nog tror jag att fler syskon i den skaran var ogifta, så nu ska jag leta fler bouppteckningar och hoppas på att hitta en ort.
______________________________________________________
Bara härads dombok AIa:1 1672-1683
Fre 13 Feb, 2009 09:43
Igår var jag på Landsarkivet i Lund och fotograferade hela Bara härads dombok AIa:1 för 1672-1683. Det blev över 900 sidor. Kombinerat med endel läsning i domboken tog det nästan sex timmar. Personen jag framförallt letade efter var Inspektor Nils Jönsson på Toppeladugård (han bodde senare på Toppeladugård). Men i domboken benämns han som ridfogde Nils Jönsson på Heckeberga. Enligt en släktforskningsordbok är en ridfogde samma sak som en inspektor, fast jag tycker att det borde finnas en viss skillnad eftersom Nils kallades Ridfogde medan en annan person kallades inspector vid samma tid. Nils för herrskapsfolkets talan på tinget och det står till och med i en domnotis att han har ett skriftligt dokument, daterat 18 april (tror jag att det var) 1674 i Stockholm, som visar att han har tillstånd att föra deras talan. Herrskapsfolket var Metta Rosencrantz och hennes make Nils Krabbe (om han fortfarande levde). De hade flytt undan stridigheterna i Skåne och valt just Stockholm för att undgå misstankar om att gynna fienden. 1675 ska häckeberga ha brännts ned och plundrats av danskarna.
I domboken finns det många notiser rörande Lyder Jörgensson och hans son Anders Lydersson som bodde på Toppeladugård. Jag har ännu inte läst dem så noga, men jag får känslan av att de oroliga tiderna ställde till det ekonomiskt för Lyder Jörgensson som jag tror arrenderade Toppeladugård. Vad jag tidigare vet är att Lyder bor på Toppeladugård till ungefär 1680 och Nils flyttar in ca 1685. Det ska bli spännande att läsa notiserna lite noggrannare nu när jag har dem i datorn, tyvärr är text från 1670 och 1680 talen inte alltid så lättläst
______________________________________________________
Hur hittar man Inspektor Nils Jönssons föräldrar...(?)
Sön 01 Feb, 2009 14:56
Jag satt och funderade på hur jag någonsin ska kunna få reda på vilka som var föräldrar till Inspektorn på Toppeladugård (och Häckeberga + 4 andra gods)Nils Jönsson, född omkring 1650 i Ängelholm. I första hand kommer man ju att tänka på domböcker. Men när och vilka.
Jag spann vidare på det där med inspektor över sex gods redan vid 24 års ålder. Ja, han skriver faktiskt i ett brev till vice Gouverneuren i Skåne år 1711: "Jags har utj 37 åhrl tijds warit betroed, att förra Inspection och förwaltning öf:r 6 capital sätterijer och underliggan de Bondegodts". Men det innebär alltså att Metta Rosencrantz har anställt en ung man, bara några år yngre än vad jag är idag, att förvalta sex stora säterier med tillhörande bondgårdar. Det är ju ett enormt företag att sköta vid 24 års ålder. Och Nils bror Anders blir Arendator på en av dem, kanske Nils förtjänst visserligen. För att man ska få den tjänsten tror jag att han dels måste vara hyffsat utbildad och dels ha ganska inflytelserika föräldrar.
Efter att ha grunnat på detta ett bra tag så läste jag på lite om Nils första "chef" Metta Rosencrantz, hon var på sin tid en av skånes största jordägare. Jag hittade information om att hon förutom sina egna gods ett tag även ägde sin avlidne makes gods i Norra Skåne Denne make var Nils Krabbe som bland annat ägde godsen Össjö och Rössjöholm...ganska nära ÄNGELHOLM.
Det leder mig till några funderingar. Nils far kan ha varit bekant med Nils Krabbe, ja kanske till och med varit Inspektor eller befallningsman på något av hans gods. Vart ledde detta mig i vem som kan vara Nils Jönssons far, nja...jag har väl lite små stenar att vända på, men i stort sett ligger jag nog kvar på samma nivå, jag har en teori om hur Nils kan ha hamnat utanför Genarp, men jag har fortfarande inga namn eller ens något yrke på fadern. Det jag känner framför allt är ett visst hopp om att någon gång kunna komma vidare och det hade varit riktigt kul.
______________________________________________________
Tidigare nämnda silverföremål
Sön 07 Dec, 2008 15:44
I mitt föregående blogginlägg skrev jag om namn och initialer på silversaker. Sedan dess tror jag mig ha identifierat två namn som då var spekulation, jag skrev så här:
*Jörgen Christiansson och Karna Söfrensdotter (Spekulation!: Kan med lite god vilja namnmässigt läggas ihop (som föräldrar) med ovanstående Sören Jörgensson. Ett annat alternativ kan vara att Karna Söffrensdotter är syster till Brita Sörensdotter, men om jag uppfattat det rätt så är Söffren snarare en dansk (med andra ord skånsk innan 1658) version av Sören eller ett annat sätt att under äldre tid skriva Sören).
Sedan dess har jag besökt Genarpt kyrka och kollat gravstenar. Där fanns gravstenen för Karne Söffrensdatter född 1607 i Övareied(?) som i sitt första gifte 1622 (sic!) var gift med Rådmannen i Ystad, Jörgen Christensson. Hon sägs vidare ha gift om sig med handelsmannen på Christianshafn, Anders Svensson 1645 tills han dog efter sex år. Därefter var hon änka tills hon dog 24/8 1687 på Assarstorp i Lyngby socken. Hon ska ha haft 3 söner och två döttrar i det första äktenskapet och 2 döttrar i det andra. Stenen var bekostad av Arendatorn på Assartorp Anders Jönsson och hans Hustru Anna Andersdotter (färdig 1693). Anders Jönsson är bror till Nils Jönsson som jag nämnde i det förra bloginlägget, i vems bouppteckning jag hittade silverföremålen. På gravstenen står det att Anders Jönsson var Karne Söffrensdatters "Suigersön" vilket verkar kunna motsvara Svärson i den tidens danska (stenen är skriven på danska). Men andra ord är silverföremålen troligen från början ägda av Karne Söffrensdatter och hennes första man, därefter födde hon och hennes andre man dottern Anna Andersdotter som gifte sig med Anders Jönsson. Det paret ärvde silverföremålet och det ärvdes troligen av Anders bror Nils när Anders dog (?). Men det kan ochså ha varit en gåva till Nils tidigare.
______________________________________________________
Ingraverade namn på silversaker i en bouppteckning
Tor 30 Okt, 2008 01:07
Nu blir det två bloggar ganska tätt, men ändå.
Jag gick igenom en bouppteckning efter en välbärgad men ofrälse man som dog 1714 i Genarp (M) och hittade bland silversakerna en del namn och förkortningar. Riktigt kul. Vissa har jag lyckats reda ut vad de borde betyda.
Namn/förkortningar jag tror mig veta vem det är:
*N.J.S. (Nils JönsSon, den avlidne)
*N. J. S. B. S. D (=Nils JönsSon Brita SörensDotter (den avlidne och hans första hustru))
*N.J.S. B.S.D. 1680 (årtalet 1680 är ger en indikation på att paret var gifta redan 1680, kanske är föremålet inköpt i samband med vigseln, vars datum är okänt)
*N.J.S.B.S.D. 1696 (årtalet 1696 är samma år som Brita Sörensdotter avlider.)
*N.J.S.B.S.D. 1699 (årtalet 1699 är samma år som Nils gifter om sig)
*B.S.D.N.J.S.C.P.M - Ao 1700 (Brita SörensDotter Nils JönsSon Catharina PoppelMan, Den avlidne med bägge sina hustrurs namn, årtalet 1700 är året efter det att Nils gifte om sig)
*Nils Jönsson Brita Sörensd:r
*Nils Jenssen och Brita Sörensdotter
*Nils Jönsson Catharina Poppelman (Den avlidne och hans andra hustru)
*J.P.M. (Troligen Johan PoppelMan, den andra hustruns far)
*J.P.J.W. (Johan Poppelman Ingeborg Wilschiött, den andra hustruns föräldrar (I och J kan se ganska lika ut))
*Hacke Persson Christina Poppelman (Den andra hustruns syster och svåger)
Spekulation: (förutom min spekulation om innebörden finns flera andra möjligheter, bla att de är helt obesläktade)
*Sören Jörgensson och Gertrud Jacobsdotter (Spekulation!: skulle kunna vara arvegosds från första hustruns föräldrar, som är okända. Sören stämmer in med första hustruns efternamn Sörensdotter och både namnet Sören och Gertrud finns bland parets barn. (så även Jöran som väll ligger ganska nära namnet Jörgen))
* K.R.D. på sidan och S.J.S. G.J.D på öronen. (K.R.D kan jag inte lista ut och de andra sex bokstäverna kan vara samma Sören Jörgensson och Gertrud Jacobsdotter som ovan.)
*Jörgen Christiansson och Karna Söfrensdotter (Spekulation!: Kan med lite god vilja namnmässigt läggas ihop (som föräldrar) med ovanstående Sören Jörgensson. Ett annat alternativ kan vara att Karna Söffrensdotter är syster till Brita Sörensdotter, men om jag uppfattat det rätt så är Söffren snarare en dansk (med andra ord skånsk innan 1658) version av Sören eller ett annat sätt att under äldre tid skriva Sören).
Okända förkortningar:
*P.H.J.M.F
*A.R.M.A.M.S.S (faddergåva till dottern Ingeborg, okänt från vem.)
*A.S.K.S.D. 1646 [Edit: Anders Svensson Karna Söffrensdatter - se nästa blogg]
*P.S.S.E.J.D.
*C.D.M (kan det vara felavskrivet från C.P.M. för Catharina Poppelman?)
*J.P.M.S. (denna skulle kunna ha med Poppelman att göra, men jag är inte helt säker)
Jag tror inte att jag sett ingraverade namn eller förkortningar bland silversaker i några andra bouppteckningar, men från och med nu så håller jag ett öga öppet. Dessutom har jag fått några namn som eventuellt kan vara släktingar på 1600-talet och som jag måste hålla ögen öppna efter för att se om jag kan hitta en säkrare koppling till än innehavande av eventuellt arvegods med perosnens namn.
______________________________________________________
För mycket källmaterial...
Tis 28 Okt, 2008 23:23
...är inte en mening jag normalt vill använda om min släktforskning, jag vill i stort sett alltid ha mer. Men idag måste jag säga att jag nog råkat ut för att få för mycket material om en och samma person. Jag har varit nere och kikat på Skånska guvernementskontorets (Skåne 1693-1718) och tittat på materialet under H IV - Skånska kommissionens rörande ämbets- och tjänstemännens förvaltnings arkiv. Kommissionen bildades 1708 och avslutades 1709, summa sumarum drygt ett års arbete. Resultatet blev sex volymer. En med protokoll, fyra med "handlingar i saken mot befallningsman Simon Samsiö" och en rörande länsmannen Iwar Delphin. Min släkting är alltså denne Simon Samsiö.
Min första tanke var att det borde vara ganska tunna volymer, men nej då, det var ca 500-600 sidor styck. Så totalt 2000-2500 sidor med handlingar i målet mot min släkting. Och då finns det en del brev som ligger utanför i en annan del af guvernementskontorets arkiv och för att inte tala om att det borde finnas i en dombok (hovrätten tror jag, har ännu inte kollat). Men vad innehåller alla dessa sidor då? Det är en bra fråga som jag ännu inte har svar på, men det verkar finnas brev rörande målet och sen verkar det som om de har tagit med saker som han haft med att göra i sitt arbete. Det fanns namnlistor som nästan liknade mantalslängder för de tre häraderna Simon var befallningsman, ett stort antal brev mm. Det borde onekligen gå att hitta en bild av vad Simon har pysslat med som befallningsman före 1708.
Men den stora mängden sidor gör det svårt att sätta sig in i materialet, det är på något sätt för mycket. Många saker verkar vara bevisning för de brott som Simon anklagats för, "egennyttighet, oriktighet, försummelse och vårdslöshet" . Resultatet av denna kommission och domstolens (hovrätten?) belut ledde till att han blev avstängd från sin tjänst och frihetsberövades i tre år (fast det finns inte några 3 års avbrott i barnafödandet från avsättningen 1710 tills han återfick sin tjänst 1719 (så att säga frikänd), så han har iallafall fått möjlighet att träffa sin hustru under tiden.
Jag antar att jag borde kolla igenom materialet ordentligt, men det känns något övermäktigt.
______________________________________________________
Tågolycka 1912
Lör 27 Sep, 2008 02:36
Jag upptäckte idag att jag hade några kopior av dödsanonser för avlägsna släktingar liggande. I detta fallet ff fm ff brors barnbarn. I dödsanonsen står det att han och hustrun avled genom en olyckshändelse vid Malmslätt 16 juni 1912. Det känndes tragiskt och jag bestämde mig för att rota i saken. I scb:s utdrag ur dödboken för 1912 i Uppsala domkyrkoförsamling där paret bodde hittar jag lite mer intformation, de dog av krossskador vid en tågsammanstötning. Jag fortsatte genom att googla på tågolycka och Malmslätt och det visar sig att på grund av försumlighet från en växelskötare eller ett missförstånd mellan tågklareraren och ställvakten (=växelskötare (?)) krockar två tåg vid Malmslätts station, en olycka som kostade 22 personer livet och 12 blev skadade. Det känns som en ganska sorglig historia, parets enda barn blev föräldralös vid 13 års ålder.
Händelsen har visst fått en sång: "Sång om den svåra järnvägsolyckan vid Malmslätt "
______________________________________________________
Nytt projekt på gång - Register över Sachsiska inf. reg.
Sön 03 Aug, 2008 13:30
I dagarna har jag haft lite svårt att välja på vilken släktgren jag borde forska. Jag har börjat på ett flertal grenar, men ofta är arbetet pausat någon gång under 1700 talet och av en anledning, det har varit svårt att komma vidare. Så nu när jag har försökt på den typen av grenar har det inte gett så mycket nytt. När man har gett sig på tre fyra sådana grenar och stångats ett tag lade jag ner de försöken och bestämde mig för att göra något helt annat. Flera av de personer jag "stångades med" var militärer som jag försökte hitta i generalmönstringsrullor för tider då jag inte visste var de var. Det var mycket genomsökning av GMR utan resultat och jag önskade att det fanns vettiga personregister. Då väcktes idén att jag skulle kunna göra ett register över officerare och soldater i ett regemente själv.
Det känndes då ganska självklart att välja Sachsiska infanteriregementet. Dels är det kortlivat (ca 15 år) , dels har jag märkligt nog hittat tre släktingar i regementet. Sachsiska inf. reg. bildades från början av Karl XII med framför allt Sachsiska krigsfångar. Mina släktingar i regementet är Hans Wohlgemuth från Heilsberg i Ermland (Idag: Lidzbark Warmiński i Nordöstra Polen), Gotthard Diedrich von den Brinken från Kurland (tillfångatagen vid Frauenstadt 1706) och Achilles Gabriel von Block som är Svensk och började sin krigstjänst som volontär i regementet. Det jobbiga med att göra ett register till regementet är att namn och ortsnamn oftast är tyska och inte faller sig lika naturliga som svenska namn för mig. Det jag tar med i Registret är soldatnummer, titel, förnamn, efternamn, ålder, tjänsteår, ursprungsort / -land och SVARs Bildid. Jag skriver även upp kompani och mönstringsdatum, men än så länge inte vid varje soldat. Eventuellt kommer jag att lägga till kollumner för normerade titlar, namn och ort. Men det blir ett senare projekt i så fall. En annan fundering är att man borde lägga till tidpunkt för tillträde och avsked om detta finns noterat. Men även det får i så fall bli ett senare projekt. Tanken är ju att underlätta för släktforskare att hitta sina sachsare eller endra soldater i regementet, inte att få dem att skippa GMR själva.
När registret är komplett och jag förhoppningsvis har fått ordning på alla osäkerheter i texttolkningen så har jag för avsikt att lägga upp det på min hemsida. Det är ett ganska omfattande projekt så det kommer nog att ta en hel del tid innan något dyker upp på hemsidan dock.
______________________________________________________
Hemsidan uppdaterad
Mån 09 Jun, 2008 22:27
Nu har jag äntligen fixat till en lite snyggare design än den som var på min hemsida tidigare. Eller ja, designmässigt är det främst färgbyten. Från mossig brun (hur tänkte jag) till en lite roligare grön (min sambo kan ha haft ett visst inflytande "gör den grön"). Dessutom har jag lagt till en logga längst upp till vänster (min mm mf och hans bröder och pappas "smedja" (Gjuteri och mek. verkstad)). Den mekaniska verkstaden förärades även en bild med min mormor med systrar på startsidan.
Lite mer innehåll bidde det också, dels en uppdatering av min databas, dels ett påbörjat projekt eller två som fick lite text (men de är långt ifrån färdiga).
Slutresultat, mycket trevligare hemsida och en lite inspirerad hemsideskapare.
Dock måste jag fixa en bra länklista (det vill man ju ha, så just nu har jag tre länkar om och om igen för att testa layouten). Bilden längst upp på sidan valde visst att bli något pixlig i underkant, men det är det ju bara jag som ser (och de som läser detta förstås)
Kolla gärna in den och ge kommentarer/kritik om ni vill
www.benedi.se
______________________________________________________
Kul namnkombination
Mån 12 Maj, 2008 09:36
Häromdagen kollade jag upp en soldat vid namn Brink, till min förvåning hette hans mor Svinhufvud och det visade sig senare att fadern, sergeant Brink ibland kallade sig von Brinken. Men den roliga namnkombinationen kom först när jag kollde moderns födelsebok. Hennes far hette uppenbarligen Svinhufvud, men hennes mor hade efternamnet Grisbak. Gissa om det blev svårt att hålla sig från skratt. Som tur var var Grisbak bara en förenkling/försvenskning av det riktiga namnet Grissbach. Men man kan ju undra om prästen medvetet skrev fel eller om han trodde att det var det hon hette. Det känns nästan som en präst med en god portion humor.
______________________________________________________
Nedärvt utseende
Ons 23 Apr, 2008 11:44
Jag kollade in i Gealachs blogg, där bilder på fem generationer var uppradade brevid varandra och man kunde se tydliga likheter. Detta fick mig att tänka lite på mina egna släktingar och deras likheter. Min näsa är en något ned tonad version av min farmors systers och min farmors pappas näsor (så jag vet säkert vem min pappa är ). Dessutom kan ju soldatnamnet Öhrn dessförinnan skvallra om ytterligare en generation. Min gammelfarmor som dog ung är väldigt lik min faster och en av hennes döttrar, medan min pappa är lik sin pappa och ungdomskort på sin morfar.
Ibland stöter man på ännu tydligare saker. Två av mina nästkusiner har ett hängande ögonlock, detta ögonlock återfanns på kort hos en kvinna 5 generationer bak (tror jag att det var). Det har alltså hoppat flera generationer. Tänker man vidare så kanske det hängande ögonlocket eller min örnnäsa har vandrat ett flertal generationer dessförinnan. Det är vid sådana tillfällen jag nästan kan önska att någon släkting hamnat på fästning och fått sitt signalement nedtecknat i rullorna . (För ett mildare brott dvs)
______________________________________________________
En Svensk barnsoldat 1767 (10 år)
Tis 11 Mar, 2008 11:11
Oj vad länge sedan det var jag skrev här!
Hemsidan ligger uppe och verkar fungera bra ( www.benedi.se )
Jag har inte gjort mycket med den. Designen ser fortfarande mossig ut och förutom min släktforskningsdatabas är den ganska innehållslös. Jag har inte hunnit med att fixa till den.
Och så till den blott tioårige "barnsoldaten"
Igårkväll lyckades jag få en viktig pusselbit på plats rörande Hans Simon Samsiö (f. 14/2 1757 i Jönköpings Kristina(F)) som var militär i slutet av 1700 talet. Något som länge har grämt mig är att det såg ut som om han startade sin militära karriär 1775 (ca 18 år gammal) som nr 14 vid Jönköpings regementes Livkompani, men i husförhöret i faderns hushåll i Tärby (P) 1773 (när bägge föräldrarna avled) står han som Sergeant. Så jag letade och letade i regementena i trakten, alltså Elfsborgs regemente och Västgöta kavaleri regemente och Västgöta Dals regemente. Men han verkade lysa något med sin frånvaro i de av mig genomsökta delarna av regementena. Men sen kom jag på att jag borde kolla lite extra på faderns bouppteckning (som jag har som kopia av ett extremt svårläst microkort) och där stod intressant nog att han var sergeant vid Jönköpings regemente. Så jag letade vidare och hittade honom (Irriterande nog i samma kompani i 1775 års längd) i livkompaniet på nr 47. Från den posten hade han fått avsked redan 12 november 1772 vilket ledde mig till att kolla föregående GMR. I den kan man utläsa att han kom som Volontär den 27 september 1767 (bara 10 år gammal(!)) och 26 september 1768 erhöll han Fouriers Caracteur (11 år gammal (!)). Kul barndom Sidan i GMR 1770 ser ganska kul ut, Hans var då 13 år medan de andra på samma sida var 27 33 och 39. Så vi svenskar har också haft barnsoldater , men till militärens försvar var han ju en volontär i tidig jakt på en karriär.
Just 1773 hittar jag inte att han har någon tjänst och jag har inte hittat att han skulle ha varit sergeant redan då, men han har en liten lucka mellan 1772 och 1775 då han kan ha varit någon annanstanns i regementet.
Jag har fortfarande många saknade pusselbitar när det gäller Hans Simon, men det jag vet är relativt mycket. Jag har stor del av livet kartlagt i kyrkoböcker och mantalslängder och delar av hans militära tid från GMR. Ett av mina största mysterium är att han gifter sig med Brita Lisa Almgren 1789-04-20 i Klara (AB) och står då som volontär. Henne kan jag se kort i ett husförhör och sen verkar hon flytta och jag lyckas inte spåra henne. 1797-07-02 gifter Hans Simon om sig med sin kusin Catarina Dorothea Boije af Gennäs. Men vad som hände med Brita Lisa Almgren har jag inte lyckats hitta. (Det lilla mysteriet kan jag tacka familysearch.org för, då jag aldrig skulle hittat vigseln i Klara annars)
______________________________________________________
Strul med uppkopplingen
Mån 01 Okt, 2007 16:07
Nu är det klart med både domänen och webhotellet till hemsidan. Men självklart ska alltid något strula. Min uppkoppling är för tillfället lite si och så. När jag kollar den mot vissa adresser med hjälp av pingplotter får jag stora paketförluster.
Det hindrar mig inte nämnvärt från att surfa, det går ändå, om än stundom långsamt. Däremot gick det inte så bra att lägga upp hemsidan. Vissa filer kom inte med, jag ska försöka igen när uppkopplingen är bättre. Något småirriterande.
______________________________________________________
Ett steg närmare en hemsidaTor 20 Sep, 2007 12:41
Nu har jag snart en egen släktforskningshemsida, gjorde min beställning på webhotell och domännamn igår. Hemsidan i sig är väl inte riktigt färdig, men jag har delar av den så något av den borde komma upp innan månadsslutet . Jo, visst, de delar jag har ligger stundom på nätet redan idag, när min hemdator är igång . Jag har använt den som server. Men om man vill ha en hemsida som det kan komma besökare till måste den ligga ute dygnet runt, det jag hade ute tidigare var bara för att ge information till en annan släktforskare, främst avfotograferade domboksmål.
Nu återstår det "bara" att sammanfoga delarna med en huvudsida och snyggare design. Det senare kan nog ta ett tag. Sen måste jag lära mig hur jag gör för att DISGEN ska utesluta nu levande personer (eller uppgifter yngre än 100 år) i exorteringen till HTML. Man vill ju inte behöva ringa runt till alla nu levande som finns i databasen och fråga om det är ok om de är med. Risken finns ju att hälften säger ja och hälften nej, då blir det ju ännu krångligare.
______________________________________________________
Nya guldkorn
Tis 04 Sep, 2007 11:30
Man lär så länge man lever, nu under helgen har jag utvecklats som släktforskare. Jag kollade mantalslängder och Generalmönstringsrullor hos SVAR. Mantalslängder har jag kollat där tidigare och och GMR har jag kollat på hembeställda mikrokort. Men nu kollade jag på andra soldater i GMR och lärde mig lite mer av nyttan hos MTL. Hos flera av soldaterna lyckades jag få ut deras längd, när (ungefär eller exakt) de blev antagna, bytte rote, namn, och lite till. För det mesta var det ganska sparsamt med information, men vissa år kom små guldkorn. Jag kommer defenitivt att kolla fler soldater med GMR. Sedan till Mantalslängder, de är ju extremt fattiga på intressant information. Men man kan ju följa en gård och se vem som ägde den innan och därigenom eventuellt hitta pappan till en släkting som levt för länge sedan, det kräver ju visserligen lite kontrollarbete i andra källor.
Men det jag under helgen tyckte var mest intressant var mantalslängderna mellan ungefär 1810 och 1820 (efter 1820 tror jag inte att de har digitaliserat). Varför det då? Jo, i vissa häraders mantalslängder finns mantalsuppgifter insatta efter socknen. Jag har dock bara hittat det i Malmö och i några socknar i Jönköpings län. Det var ju folk som hade gård eller dylikt som skickat in en lapp om vilka som tillhörde hushållet / ägorna med deras ålder eller födelsedata och ibland annan spännande information. Tillexempel om de nyttjade lyxprodukter, såsom rökte, drack brännvin, använde sidentyg eller hade en brännvinspanna och i så fall hur stor den var. Vilka hemman man ägde, hade del i eller brukade. Jag har en släkting (A. F. Pihl) som flyttade mellan två gårdar i Hultsjö, i husförhör och den vanliga mtl fick man bara veta var han bodde, i mantalsuppgifterna fick jag veta att han först bodde i sin militärbostad (Fältväbel) och ägde en del i ett annat hemman, senare att han bodde på det ägda hemmanet och att han hade kvar militärbostaden och vem som brukade den. På en om Hans Simon Samsiö har han skrivit att sonen tillhör hushållet, men att han är sergeant(?) i Jönköpings regemente och att han betalar avgift där och att Hans S.S. därför inte ville behöva betala skatt för honom. Det största guldkornet var 1813 när de hade flyttat och han skrev en liten kort berättelse om något skattelindrande för sig själv och berättade att han välsignats med fem barn, att hustrun, som var adlig, hade ansökt hos kungen för sitt ofrälse gifte och att hon var lam i höger höft. Så mycket ska man nog ha en oerhörd tur för att hitta och det kräver nog att släktingarna var skrivkunniga. Men ibland kan man hitta spännande saker även om alla våra pigor och drängar som vi sällan hittar något spännande om. Hans Simons svärfar skrev lite korta kommentarer om några på hans ägor i hans hushåll. Det var en äldre kvinna som var sjuklig och som bodde hos honom för att han inte ville belasta socknen med henne och en man som hade träben.
Visst, för det mesta kanske man inte hittar något matnyttigt, men tänk på socknar där kyrkoblckerna brunnit under 1800 talet, där det alltså inte finns några husförhör eller liknande, då kan ju mtl och eventuella mantalsuppgifter vara en guldgruva. Jag har dock inte stött på någon socken, vad jag minns nu som saknar kyrkoböcker under 1800-talet (Båstad gör väl det?). Däremot under 1700-talet, men där verkar det inte finnas mantalsuppgifter bevarade, iallafall inte i längderna (finns det någon annanstans??).
Något jag tyckte var intressant var att Hans Simon skrev rätt födelseår (1757) på sig själv i alla mantalsuppgifterna förutom en. Där skrev han 1759, och lade dessutom till sonens födelsedag till sig själv, helt fel månad och datum. Kan han ha varit förvirrad, slarvig eller har någon annan skrivit det? Jag tror dock att han skrivit det själv, eftersom han var skrivkunnig och har skrivit under med namnteckning och använder jagform.
______________________________________________________
Intressant info om mm mf ff ff som var soldat
Lör 01 Sep, 2007 21:32
Idag upptäckte jag att det har hänt mycket bland det scannade materialet hos SVAR. Många regementens generalmönstringsrullor har tillkommit sedan sist jag kollade. Bland annat många för Kalmars regemente .
Jag bestämde mig för att kolla upp min mm mf ff ff Daniel Börjesson Holmström (f. 1741-05-10 i Virserum). Sedan tidigare visste jag att han var soldat, när han var född, gift och att han hade fem barn och att han dog under kriget 1788-90. Han var en ideal kandidat att börja kolla upp. Jag började med att kolla Centrala soldatregistret på DIS hemsida för att få veta vilket kompani, rote och nummer han hade. När det var fixat kollade jag bland GMR för Kalmar regemente hos SVAR. de som verkade mest intressanta var 1778, 1783 och möjligen 1793 (vid vilken tid han borde vara död, men man vet ju aldrig).
Daniel var soldat nr 36 i Holms rote i Livkompaniet. Livkompaniet var först, direkt efter regementsstaben, så jag behövde inte leta länge. I GMR 1778 fick jag veta att han tillträdde sin tjänst den 2:e september 1776 och att han var 5 fot 11½ tum lång, vilket enligt Wikipedias uppgifter om den svenska foten och tumen blir ungefär 177 cm lång. GMR för 1783 gav inget nytt, men den för 1793 var mycket intressant. Den berättade att han hade blivit "Dödskiuten vid Wiborg den 3 julii 1790 ....". Den noggranna släktforskaren i mig jublade när jag fick datum, plats och dödsorsk i en mening. Men förutom det så placerar det min mm mf ff ff's död mitt i en historisk händelse, som jag dock inte har hunnit läsa mer om ännu.
______________________________________________________
Getingen sade fortsätt forska!
Fre 24 Aug, 2007 11:43
Hehe, den rubriken var lite märklig, men den har en förklaring.
Nu under sommaren har det inte blivit någon forskning alls, och inte ens några inlägg här eller på Anbytarforumet. Skäms lite faktiskt. Men sommaren har varit så skön och flytten har gått bra.
Vår nya lägenhet har en liten trädgård, vid altanen kom det häromdagen upp några hål i marken. Jag såg något som såg ut som en blandning av geting och stekel. Det verkade dock vara en ensam individ. Efter lite internetsökande hittade jag en trolig kandidat: en solitär geting med namnet Ancistrocerus. Namnet påminner ju lite om Ancester som fick tankarna tillbaka på släktforskningen. Men även att jagska flytta mina fiskar, bla en Ancistrus, från deras lilla tillfälliga akvarium till deras stora.
Men jag ska med lite humor ta bägge dessa förvrängninarna av min trädgårdsgästs namn till mig: Flyttafiskarna och fortsätt forska!
______________________________________________________
Stort framsteg
Fre 08 Jun, 2007 15:53
Idag har än så länge varit en turdag.
De ringde från LKF och berättade att vi har fått en lägenhet. Vi trodde att vi inte hade fått den, eftersom det gått fyra veckor sedan vi tackade ja. Det skulle ta max två. Vi tittade på fyra olika lägenheter. Två ganska lika som vi ville ha men inte fick, en likadan som vi inte ville ha och till sist en som vi verkligen ville ha...och som vi uppenbarligen fick. Den är på 80 kvm markplan byggd -91. Jättefin. Uteplats på både öst och västsidan. Egen gräsmatta, rabatt och häck.
Sedan till det stora framsteget. Jag forskar på släkten Samsioe / Samsiö som har sin grund i Malmö. Där finns Simon Samsiö som var kronobetjänt, häradsskrivare, befallningsman, lantränt- och proviantmästare genom åren. Och som "pension" blev han Överkommissarie vid Amiralitetet. Otto Lindeberg har skrivit en ca 3 sidors biografi om honom i "Landsstaten" i Malmöhus län. Där anger han födelseåret till 1657-1658 (något av dem). Som källa används troliogen det brev som återges i sin helhet i boken. Där står det att han var på sitt "åttationde åhr efter 52 åhrs giord tienst i Sveriges Rike", Lindeberg har slarvigt daterat det till 1738 (inget datum). Jag har kontaktat riksarkivet och de kan inte hitta brevet. Inte så kul. Däremot hittade de ett brev från 27 mars 1736 med ungefär samma innehåll, men med annan formulering. Man känner dock på sig att brevet i Landsstaten ska finnas någonstanns. Men en stor sak skiljer dem åt, förutom de två åren mellan breven och vad som hänt mellan dem. Nämligen åldern. I brevet från 1736 anger han att han är sjuttio år. Båda åldrarna 70 respektive 80 känns lite ungefärliga, men ändå. Med åldern 70 år 1736 ska han vara född omkring 1666 istället.
Varför känns det bra? Jo enligt ett av barnens dopnotiser och en notis i Malmö rådhusrätts dombok ("..S..S.. och fadern ..M... J...") är fadern Slaktaren Mårten Jacobsson Samsiö i Malmö. Han var gift med Anna Simonsdotter. Mårten betalade brudpenning 24 april 1665, det borde väl betyda att han gifte sig då(?). I både Mårtens och hustruns dödsnotiser anges deras födelsedatum. Anna föddes 8/8 1648. Alltså kan hon inte varit mamma till en person född 1758. Men däremot skulle det vara möjligt till en persong född omkring 1666. Detta gör det möjligt att Simon är son till det paret. Men jag måste fortfarande kolla så att det stämmer med eventuella andra källor. Anna verkar ha haft en liten bror eller brorson vid namn Simon. Denne finns omnämnd i Börnebögerna (barnböckerna) i Malmö och Mårten nämns i samma. Börnebögerna är som en slags bouppteckningar/avvittringar.
Kontentan:* Simon kan vara son till Mårten Jakobsson, men jag måste vara försiktig, då han lika gärna kan vara styvson.
*Jag måste vid något tillfälle sätta mig på riksarkivet och verkligen försöka hitta brevet som sägs vara från 1738. (Men det kan ju vara fel år) (Synd bara att det är 60 mil dit.)
______________________________________________________
Projekt
Sön 03 Jun, 2007 11:46
Mitt projekt att fylla i luckor går frammåt. Jag har prioriterat Namnluckorna. Att fylla i datum som saknas på alla barn och partners i en databar på över 3000 personer är ett enormt arbete (Man vill ju gärna ha vigsel och döddatum för alla syskon...också deras barn...).
Antalet saknade efternamn har halverats från ca 200 till 90 och saknade förnamn har minskat från 30 till 17. Hela databasen har ökat med 200 (!) personer. Detta för att det är så svårt att låta bli. När man tittar tillbaka på en gammal tråd med nya, mer erfarna, ögon ser man ofta att det borde gå att komma längre.
På några ställen hade jag undvikit att skriva in barnens efternamn eftersom jag användt information från husförhör för deras födseldatum. På andra var jag osäker på vilket efternamn de använde. Ett intressand exempel på det är Johan Perssons (i Asmundtorp och Tofta) son Christoffer (f. 1804 i Tofta (M)). Han hette Christoffer Johansson, men efter ett tag bytte han efternamn till Benediktsson (hans mor hette Benedictsdotter). Han fick 9 barn mellan 1832 och 1849. De första tre vet jag inte vilket namn de använde (två dog unga), men bland de övriga 6 var det 2 döttrar som kallade sig Kristoffersson hela livet. Några av barnen hette Kristoffersson i några år och bytte sedan till Benediktsson och någon kallade sig för Benediktsson direkt. Det är alltså inte säkert att alla barnen inom samma barnaskara använde samma efternamn. På samma sätt som Christoffer tog en version av sin moders efternamn har jag sett i mitten av 1700-talet där en Christian Larsson tog fadern Lars Benedictssons efternamn.
Men jag får väl erkänna att jag för det mesta har antagit att syskonskaror har använt samma efternamn, för det gjorde de ju nästan alltid. Men Under 1800-talet känner jag mig ofta osäker för där skiftar det ju ofta mellan att ta faderns förnamn till efternamn och att ta faderns efternamn. Det verkar inte heller finnas någon klar gräns när detta sker. Det verkar variera från socken till socken och från familj till familj. Jag har ju som sagt stött på det under mitten av 1700-talet i ett fall (vilket måste anses vara tidigt). Men då han var borgmästare lät det nog bättre med Christian Benedictsson än med Christian Larsson.
______________________________________________________
______________________________________________________
Ärftliga sjukdommar
Ons 31 Mar, 2010 17:49
Jag har tack vare släktforskandet stött på en del ärftliga sjukdommar som jag sitter och hoppas på att de inte sökt sig in i mina gener.
Min morfar, hans far och farfar hade diabetes
Min farfars moster och mormor hade rheumatism
Min farfars farmors far och farfar hade rheumatism
Om min farfars farmors farfars rheumatism går det att läsa i läkarintyget till en ansökan om tjänstledighet från tjänsten som häradsskrivare i Västra härad i jönköpings län 1858:
"Att häradsskrifvaren, i Westra Härads Fogderi, Herr N. G. Samsioe, som flere år lidit af svårare Rheumatism, förökad, genom omkullkörande för några år sedan, dervid han svårt skadade högra axeln, hvarigenom han sedan tidtals haft stor svårighet att skrifva, synnerligast under den kallare årstiden, dessutom lider af sjuklighet i magen, såsom kolik, svag matsmältning, m. m. , nu sednast, sistlidne måndag den 14:de denns, haft olyckan åter skada och stöta samma högra axel och arm vid en skjuts hästs skunande; icke kan eller bör förrätta sin tienst, utan är i största behof af en längre tids tjenstledighet"
N G Samsioes son A F Samsioes rheumatism omnämns i den tidningsartikel jag skrev av i mitt förra blogginlägg.
Jag kan tänka mig att det var svårt att lindra smärtan vid rheumatisk värk förr.
______________________________________________________
Dagstidningar och en släkting som uppfann en råttfälla
Ons 17 Mar, 2010 21:57
Vad kul det är med tidningsartiklar!
Kungliga biblioteket håller på att digitalisera svenska dagstidningar och göra dem sökbara, eller nja delvis sökbara. Den digitala tekniken är tydligen inte så bra att den kan känna igen gammal text i trykt form alla gånger. Stora S och G är ganska lika och e kan bli c och i kan bli j m.m. Men det är ett steg i rätt riktning, får bara hoppas att de lyckas rätta till det så att det blir mindre stavfel. Dessutom är inte sökfunktionen den bästa, man kan begränsa sökningen genom att välja tidning eller exakt datum, visst man kan nöja sig med år, men om jag vill söka mellan 1865 och 1875 så blir det problem. Men alla projekt har väl barnsjukdomar.
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/
För att vara så tidigt i projektet så har jag kunnat hitta många av mina släktingar i olika tidningsnotiser. Vissa personer väldigt många gånger. Åååh, vad underbart det kommer att bli när digitaliseringsprojektet är klart.
Här är ett roligt exempel som jag visserligen hittade på Universitetsbiblioteket i lund i en tidning som ännu inte är digitaliserad, men jag hittade fram till ungefär rätt datum genom en tidningsnotis jag hittade via de digitala:
Sydsvenska Dagbladet - Snällposten
nummer 101 den 3 Maj 1876
"Problemet är löst!
Man har fästat min uppbärksamhet vid en i
n:r 83 af Eder ärade tidning för den 10 i denna
månad införd artikel med öfverskrift: "Huru skall
den stora amerikanska råttan kunna utrotas?
Undertecknat tror sig hafva funnit ett härför
fallt tillfredställande medel. Ända från barnaåren
har jag varit fiende till detta skadedjur och an-
vändt alla möjliga af andra upptänkte och för mig
kända medel för dess utrotande. Många fällor har
jag sjelf konstruerat, men allt förgäfves; emedan
det lilla skadedjuret är listigare än man någonsin
kan tro. Efter att länge hafva aktgifvit på dess
njutningsbegär och instinkter, segrade jag slutligen
öfver dess list samt fångade och dödade det lätt.
Innan jag berättar, till hvilka resultater jag
kommit, torde det intressera mer än en läsare att
få veta hvad som framkallade mitt sista försök att
utrota råttor. Plågad af svår rheumatisk värk
hade jag under 14 dygn icke fått en blund i ögo-
nen. En natt efter denna tid kände jag att jag
ändtligen skulle få sofva litet. Jag hade hufvudet
åt sidan, men hade icke väl hunnit blunda förrän
en stor råtta hördes timra på en dörr till vinden
öfver våningen. Den sjukdom jag hade medför, så-
som kändt är, mycken nerfsvaghet. Min sömn blef
derför ohjelpligt störd. Arg reste jag mig upp i
sängen och yttrade halfhögt: "Det vore tusan om
dessa fridsstörare icke skulle kunna utrotas." På
sätter härför funderade jag till kl. 4 på morgonen.
Då hade jag i hufvudet konstruerat en fälla, som
jag trodde skulle blifva oöfverträfflig. Uppkommen
från sängen gjorde jag den sjelf. Färdig uppställ-
des den vid midsommarstiden i packhuset till den
gård jag bebor. I förtid triumferade jag öfver min
uppfinning. De små listiga kräken hånade mig på
ett sätt, som jag nu icke kan omtala; enär jag då
nödgades beskriva hela fällans beskaffenhet. Deraf
lät jag likväl ej avskräcka mig utan ställde mig på
lur, för att se huru de buro sig åt. Härigenom fick
jag en ny idé, ändrade fällan något och vann nu
ändtligen mitt mål. Tre dagar derefter hade jag i
samma packhus fångat omkring 140 stora råttor.
Till denna fångst användes sammanlagdt icke öfver
3 timmars tid. På mindre än en qvarts timme tog
jag 45 stycken.
Det bör bemärkas att jag förut hade känne-
dom om åtskilliga beten, med hvilka råttorna kun-
na lockas tillsammans.
Att denna berättelse icke är hvad man kallar
en jagthistoria kan styrkas med många trovärdiga
åsyna vittnen.
Fällan är så lätt handterlig att ett par pojkar
utan synnerlig möda dagligen skulle kunna sköta
10 sådana.
Vill man tillegna sig min uppfinning, är jag
villig att sälja den till landtbrukssällskaperna i
riket eller till enskild person, som kunde önska
taga patent derå.
Hörby i April 1876.
A. F. Samsioe"
A F Samsioe som skrivit till tidningen var min farfars farmors far och han var egentligen jurist.
______________________________________________________
Datorkrasch
Ons 30 Dec, 2009 09:57
Usch, min dator kraschade på annandagen. Min disgendatabas var säkerhetskopierad den förste november så ett par månaders registrerade data gick upp i rök eftersom disgen låg på den kraschade hårddisken. För att rädda vad som räddas kunde laddade jag hem en Linuxskiva som går att köra från skivan och därmed kunde jag utan att behöva installera något nytt operativsystem gå in och kopiera allt på den kvarvarande hårddisken till en extern hårddisk innan jag lämnade in datorn till SIBA.
Bland det jag flyttat till den externa hårddisken är min släktforskningsmapp där jag sparat bilder från volymer vid arkivbesök och skärmdumpar på alla sidor jag hittat med mina släktingar hos Arkiv digital, SVAR och genline. Med dessa borde det bli enkelt registreringsarbete att återställa den forskning jag gjort sedan den 1:e november. Nu gäller det bara att komma ihåg var jag forskat sedan dess.
Om jag ändå kunde komma på ett sätt att sortera ut de filer som finns i en mapp men inte i en annan. Jag har nämligen en säkerhetskopiering av bildmappen från den 1:e november också. Skillnaden mellan de mapparna blir den forskning som gått förlorad.
Ohhh, fick just en lysande idé. När man kollar på mappar i utforskaren med visningsalternativet detaljerad lista kan man se när innehållet i mappen senast ät använt. När man sedan går in i mappen kan man med hjälp av detaljerad lista se när bilderna är skapade. På så sätt borde jag kunna "snabbforska" lite snabbare än om jag skulle försöka minnas vilka personer som har fått nya data eller som var nya i databasen efter 1 november.
Då blir den största förlusten med datorkraschen mina foton sedan mitten av juli. Det jag kommer sakna mest är RAW-filer, dvs systemkamerornas motsvarighet till negativ. De viktiga bilderna finns i en form eller annan hos min sambo eller någon av mina kompisar, men alla raw-filer är borta. Som tur är har hösten inte varit så produktiv på fotofronten. De viktigaste bilderna var när två kompisar gifte sig i sommras och deras bilder har de redan fått som högupplösta Tiff filer och med dem kommer man ganska långt men kan inte göra lita oförstörande ändringar i bilderna.
Jaja, nu har jag gnällt tillräckligt. Nu hoppas jag att den bunte med brev jag beställt från RA kommer snart. Det är brev som några släktingar till mig har skrivit till konungen. Jag beställde 7-8 brev och har ingen aning om vad de handlar om, så det kommer att bli riktigt spännande när de kommer.
______________________________________________________
Oj vad länge sedan det var...
Tor 15 Okt, 2009 11:17
Det var länge sedan jag skrev här sist, så jag får kompensera med att skriva mycket...
Vad kul det är när man hittar intressant information eller nya släktingar till de personer i släkten man engagerat sig lite extra på. En av de personer jag försöker kartlägga är Inspector Nils Jönsson på Toppeladugård som 1711 enligt egen utsago varit inspector på 6 frälsesäterier i 37 år, dvs sedan 1674 då han var omkring 24 år gammal. Jag tror att han var arrendator eller ladufogde innan han blev inspector. Han kallades Ridfogde i några tidiga domboksnotiser, men det lär betyda ungefär samma sak som inspector.
Nils var anställd hos Metta Rosencrantz och senare hennes dotter Metta Sofia Krabbe och hennes make Johan Monrath som ägde Toppeladugårt, Häckeberga, Björnstorp och Assartorp. De ägde även tidvis vissa andra gods, bl.a. Svenstorp. Metta Rosencrantz 3:e man och Metta Sofia Krabbes far var Nils Krabbe som dog 1663. Nils Krabbe var herre till godsen Skillinge Rössjöholm och Össjö. Dessa gods ligger nära Ängelholm där Nils Jönsson sägs vara född. Just Rössjöholm finner jag extra intressant eftersom Nils Jönssons barn valt att ta namnet Sjöholm som är en betydande del i namnet Rössjöholm. Rössjöholm såldes av Nils Krabbes arvingar 1672, två år innan Nils Jönsson fick tjänst hos Metta Rosencrantz på Häckeberga. Tiden kan ha varit kortare p.g.a avrundningar och felräkningar på de 37 åren. Rössjöholm ligger i Norra Åsbo härad och tyvärr verkar deras domböcker börja först 1680. Så den vägen kan bli svår. Så för tillfället har jag ingen aning om hur jag ska kunna komma vidare med just det spåret. Det kan också vara så att Nils Jönsson eller hans far "Jöns" hade något med dessa gods att göra, men det har jag inga belägg för. Jag vet ingenting om fadern "Jöns" förutom att han hade minst tre barn:
*En dotter som troligen är född på 1630 talet eller tidigt 1640 tal eftersom hennes dotter är född omkring 1667. Denna Jönsdotter var gift med en för mig okänd man vid namn Sven. Det börjar ju bra, den okände Jöns har en okänd dotter jönsdotter som var gift med en okänd Sven... Jag känner numera till tre döttrar till henne:
- Tyra Svensdotter född omkring Augusti 1663 i Ängelholm och begravd 1705-05-17 i Genarps kyrka. Tyra var gift med Löjtnanden Jochim Hinrick Printzbour död i Holland. Paret Tyra och Jochim Hindrick fick två döttrar Maria Magdalena (f. ca 1695) och Lovisa (f. ca 1697 d. 1712).
-Cecilia Svensdotter f. 1667 d. 1733-04-20, gift 1:o med Klockaren i Genarp Nils Mickelsson och hade ett par barn med denne och 2:o med Nils efterträdare Hans Billing och fick med honom sju barn varav en dog späd och en var döfödd.
-Lucia Svensdotter gift med borgaren i Malmö Torbjörn Arvidsson (begravd 1708-06-16 i Malmö). Jag känner till fyra barn till paret födda i Malmö från det att Malmö St Petri C:1 började skrivar, så det finns troligen fler. Jag vet inte mycket om familjen men har beställt en kopia av Torbjörns bouppteckning där jag hoppas få mer intressant information.
*En son Anders Jönsson född ca 1649 och begravd 1706-05-23 i Genarp (M) kyrka. Hans gravsten finns fortfarande kvar och är vackert utsmyckad. Där finns även en likadan gravsten för hans Svärmor bekostad av Anders. Anders var Arrendator på Assartorp och gift med Anna Andersdotter. Det nyss nämnda Assartorp ägs av Anders bror Nils Jönssons arbetsgivare.
*Och sedan den sista kända sonen Inspector Nils Jönsson född ca 1650 i Ängelholm och död 1714-06-03. Jag känner till 19 av hans barn i två äktenskap. Men i första äktenskapet ska det ha funnits två till eftersom den första hustrun dog i sin 12:e barnsäng och jag känner bara till 10 barn. De övriga två barnen dog troligen vid låg ålder.
Nu undrar Ni förståss hur jag kan känna till Nils Jönssons okända systers tre döttrar. Den första i den kedjan är Cecilia och hennes man Hans Billing. Hans Billing och Nils Jönsson verkar inte ha kommit särskillt bra överens. Det finns flera brev insända till domkapitlet och guvernementet i Skåne som vittnar om detta och de kommer till tinget flera gånger. Sista gången jag hittat dem på tinget mot varandra är dagen före Nils Jönsson dog då han instämde Hans Billing för okvädesord. Nils kunde dock inte delta eftersom han låg hemma alvarligt sjuk så saken sköts upp, men den verkar ha ebbat ut med Nils död för jag hittar den inte nästa ting. Mycket av bråket verkar handla om att Hans Billing inte gjort det hoveri arbete på Toppeladugårds gods som Nils menar att han är skyldig till eftersom han bor på ett frälsehemman. Hans Bagge menar att Nils inte betalat vissa avgifter/skatter till honom som han anser sig ha rätt till (kommer inte ihåg vad det var nu, men det verkar vara något som klockare och präster normalt får). Sen lät Nils ta med sig byamän och en fogde hem till Hans Bagge när han inte var hemma och där verkar de ha gått hårt fram mot innehållet i hans hus. Sen ska det ha varit något om att Hans sått säd på en åker utan tillstånd och okvädesord med mera. En liten släktfejd inom släkten med andra ord. Hur andra i släkten ställt sig till frågan vet jag inte säkert, men jag tror att det stod mellan Nils Jönsson och Hans Billing.
Cecilias syster Tyra känner jag till eftersom hon om Bara häradsrätt i Domboken AIa:6 ligger ett par lösa brev, ett där Tyras man benämner Hans Billing som min kära svåger och ett av Nils Jönssons son Göran Siöholm som nämner Printzbour, hans barn och fru med namn. Dessutom tillhörande notis i domboken. Den notisen handlar om att Maria Magdalena vill ärva sin far som dött i Haag i Holland och att hon behöver vittnesmål om att hon är den enda arvingen. Den viddnesbörden får genom det brev fadern hade skrivit långt tidigare, brevet från Göran Siöholm och från kyrkoherden Anders Skragge.
Sen är det den sista systern Lucia. 1708 finns två notiser i Guvernementet i Skånes Resolutionsbok (Skånska Guvurnemenstkansliet A II:5) med i stort sett samma innehåll. Det är Klockaren Hans Billing borgaren i Malmö Torbjörn Arvidsson som talar om att Arrendatorn Anders Jönsson på Assarstorp lämnade ett testamente (detta är alltså deras fruars morbror). I den andra notisen anser de att Anders Jönssons änka inte ska få flytta ifrån Assarstorp förrän arvsskiftet ägt rum. Vad jag vet hade paret Anders Jönsson och Anna Andersdotter inga barn, jag har iallafall inte hittat något som stödjer det. Det nämns inga på Anders Jönssons gravsten som nämner hans efterlämnade maka, så jag antar att det inte finns några barn. Tyvärr finns det inte någon bouppteckning efter Anders Jönsson, den hade annars varit oerhört intressant eftersom man då kunde ha hoppats på att de som fick ärva enligt testamentet var nämnda och då kanske kunde ge mer information om övriga eventuella syskon till Anders och Nils.
När det gäller Lucia Jönsdotter har jag inte sett ordet svåger utan gjort kopplingen själv, men jag känner att det är ett ganska säkert antagande. Jag har inte hittat hennes dödsnotis så jag vet inte när eller var hon dog tyvärr. Om hon hade dött ungefär samtidigt som maken i Malmö så hade jag haft tur. För där är några år då de avlidnas föräldrar nämns i begravningsboken. Men hon verkar inte ha dött i Malmö för jag hittar inte henne i registret till begravningsboken.
Nu sitter jag och hoppas på att boupppteckningen jag väntar på efter Torbjörn Arvidsson i Malmö ska komma snart och vara givande...
När det gäller Nils Jönssons barn så känner jag till födelsedatum och/eller döds/begravningsdatum på alla utom två. Dessutom vet jag lite om vad som hänt med de flesta i livet, vem de varit gifta med och så vidare. Men en person gäckar mig. Det är den som jag tror är den äldste sonen Jöns. Jag vet att han tog avsked från academin i Lund 1703 och åkte till Rostock tillsammans med två av svärmoderns bröder som skrevs in där samma dag. I faderns bouppteckning omnämns han som Capitain och i brodern Hacks bouppteckning 1773 omnämns en osäker fodran på Major Siöholm med ränta för 16 år (1757). Om detta är Jöns så vet vi att han levde 1757, men jag tycker att det är något osäkert att han skulle ha levt 1773, för då tror jag att han skulle vara 80-90 år, troligen närmare 90. Det är möjligt, men det låter som en hög ålder för en krigsman vid den här tiden. Detta antyder sorgligt nog att det inte är säkert att de själva viste var han var efter 1757 (återigen om de syftar på Jöns och inte något för mig okänt brorsbarn). Jag hoppas att jag någon gång får veta mer om denne Capitain/Major, men om han var inom den Svenska armen/flottan så har jag ingen aning om var jag ska leta. Krigsapparaten var stor på denna tid så det är svårt att veta var man ska börja.
______________________________________________________
Brand 1704
Ons 25 Feb, 2009 09:34
Ibland blir det visst mycket bloggande.
Jag var på landsarkivet i Lund idag. Medan jag väntade på mina volymer tittade jag runt bland de register som finns i forskarsalen. Där hittade jag ett register över en den av Gunnar Carlquist och "Det gamla Lund" utgivna "Lund på 1690-talet" Baserat på 1691 års Sjättepenningslängd med upplysande kommentarer. Jag hittade till min förvåning en av mina släktingar Simon Samsiö och hans framtida svärson Håkan Persson Bagge med hänvisningen C1. Det visade sig stå för Clemens rote "post 1" (kanske gård/kvarter). Simon fanns me bland extra kommentarerna (han flyttade till lund först omkring 1696-1697).
Där stod det att Håkan Persson Bagges och Simon Samsiös hus och välbyggda gårdar och Rådman Ove Perssons tvenne hus och längor brann 11/5 1704. Jag kikade därefter i domboken efter mer information. Håkan Persson Bagge hade presis gått iväg ut på markerna och hans två pigor var hemma och förberedde torkning av råg i vad jag tolkar som bakugnen. När den ena pigan hämtat den 3:e skeppan från loftet märkte hon att det brann i halmtaket (omkring klockan 8 på morgonen). Håkan såg det från avstånd och sprang hemmåt. Den andra pigan hjälpte sin matmor ut. Jag tolkar texten som att Simon inte var hemma. Branden var aldeles för häftig för att någon skulle kunna rädda Simon Samsiös brev och skrivmaterial. I domboken beklagar han sig över detta. Det kan ju inte vara så att som en av kronans befallningsmän bli av med brev och andra viktiga dokument. Enligt åskådare ska branden ha gått på ungefär en kvart. Det poängteras flera gånger hur kraftig branden var och att Simons brev inte gått att rädda. Simon ber om någon form av attest, antagligen till general guvernören som ett intyg på att en brand han var oskyldig till förstörde pappret och att försök gjordes för att skydda dem. Braneden började i Bagges hus.
1704 var ett hårt år för Simon, i slutet av 1703 dog den några månader gamla sonen, i maj 1704 brann huset ner och i december dog hans hustru och han blev ensam med fyra barn.
Men det var allmänt svåra tider för Simon och för hela staden Lund . Enligt Lunds komuns hemsida härjade bränder i staden 1703 och 1711, 1712-13 härjade böldpesten. För Simons del så blev han avsatt 1707 från sin tjänst som han inte fick tillbaka föränn 1719. 1708 tillsattes en kommission för att utreda hans och några andra tjänstemäns tjänstefel. Simon ska ha varit frihetsberövad i tre år.
______________________________________________________
Slå ner en vägg...
Slå ner en vägg...så står där en ny bakom
Är det inte alltid lika kul med släktforskning.
Som jag skrev härom dagen så hittade jag en borttappad person i sina mostrars bouppteckningar. I de andra syskonens bouppteckningar så hittade jag inga fler ledtrådar. Idag kollade jag upp nämnda Anna Marta Samsioes mormor i husförhören. Och där var hon i några år tillsammans med sin yngre bror Johan Hindrich som också verkat spårlöst förvunnen (förutom att han sägs ha dött ombort på Styrbjörn mellan 1788 och 1790). Men båda syskonen flyttar ifrån sin mormor när de är i vuxen ålder utan att prästen skriver vart. Kul att de dök upp men de försvann lika fort igen.
______________________________________________________
Ny ledtråd i gammal gåta
Sön 22 Feb, 2009 10:00
Anna Marta Samsioe var enligt "Ättartavla för släkten Saimioe" född 1760 och gift med Löjtnanten vid kungliga flottan Chiewich. Hon har gäckat mig i flera år. En forskare på släkten Chiewich har också varit på jakt efter paret, men såvitt jag vet har hon också gått bet. Jag vet att hon har levt, hon fanns i föräldrarnas sista husförhör och flyttade därifrån vid deras död 1773. I faderns/föräldrarnas bouppteckning ser man att hennes kusin på faderns sida bevakar hennes intressen. Jag har försökt spåra honom, han var kyrkoherde och antingen slarvade han med sina kyrkoböcker eller så har de brunnit, för saknas gör de.
Igår hittade jag av en slump en ny ledtråd. Arkiv Digital har digitaliserat adliga bouppteckningar hos göta hovrätt. Jag satt och letade slumpmässigt på dödsåret hos en helt annan släkting när Anna Martas moster, som var adlig, help plötsligt dök upp. Jag hade inte tänkt tanken att leta efter adliga personers syskons bouppteckningar. Den avlidna dog ogift och därmed fick hennes syskon ärva henne och Anna Martas föräldrar var ju avlidna så därför fick hon och hennes bror (min släkting) ärva den syskondelen. I den bouppteckningen från 1792 står det att hon var gift med en man vid namn Zetterberg.
Nu vet jag att hon fortfarande lever 1792 och att hennes dåvarande man hette Zetterberg. Intressant nog tror jag att fler syskon i den skaran var ogifta, så nu ska jag leta fler bouppteckningar och hoppas på att hitta en ort.
______________________________________________________
Bara härads dombok AIa:1 1672-1683
Fre 13 Feb, 2009 09:43
Igår var jag på Landsarkivet i Lund och fotograferade hela Bara härads dombok AIa:1 för 1672-1683. Det blev över 900 sidor. Kombinerat med endel läsning i domboken tog det nästan sex timmar. Personen jag framförallt letade efter var Inspektor Nils Jönsson på Toppeladugård (han bodde senare på Toppeladugård). Men i domboken benämns han som ridfogde Nils Jönsson på Heckeberga. Enligt en släktforskningsordbok är en ridfogde samma sak som en inspektor, fast jag tycker att det borde finnas en viss skillnad eftersom Nils kallades Ridfogde medan en annan person kallades inspector vid samma tid. Nils för herrskapsfolkets talan på tinget och det står till och med i en domnotis att han har ett skriftligt dokument, daterat 18 april (tror jag att det var) 1674 i Stockholm, som visar att han har tillstånd att föra deras talan. Herrskapsfolket var Metta Rosencrantz och hennes make Nils Krabbe (om han fortfarande levde). De hade flytt undan stridigheterna i Skåne och valt just Stockholm för att undgå misstankar om att gynna fienden. 1675 ska häckeberga ha brännts ned och plundrats av danskarna.
I domboken finns det många notiser rörande Lyder Jörgensson och hans son Anders Lydersson som bodde på Toppeladugård. Jag har ännu inte läst dem så noga, men jag får känslan av att de oroliga tiderna ställde till det ekonomiskt för Lyder Jörgensson som jag tror arrenderade Toppeladugård. Vad jag tidigare vet är att Lyder bor på Toppeladugård till ungefär 1680 och Nils flyttar in ca 1685. Det ska bli spännande att läsa notiserna lite noggrannare nu när jag har dem i datorn, tyvärr är text från 1670 och 1680 talen inte alltid så lättläst
______________________________________________________
Hur hittar man Inspektor Nils Jönssons föräldrar...(?)
Sön 01 Feb, 2009 14:56
Jag satt och funderade på hur jag någonsin ska kunna få reda på vilka som var föräldrar till Inspektorn på Toppeladugård (och Häckeberga + 4 andra gods)Nils Jönsson, född omkring 1650 i Ängelholm. I första hand kommer man ju att tänka på domböcker. Men när och vilka.
Jag spann vidare på det där med inspektor över sex gods redan vid 24 års ålder. Ja, han skriver faktiskt i ett brev till vice Gouverneuren i Skåne år 1711: "Jags har utj 37 åhrl tijds warit betroed, att förra Inspection och förwaltning öf:r 6 capital sätterijer och underliggan de Bondegodts". Men det innebär alltså att Metta Rosencrantz har anställt en ung man, bara några år yngre än vad jag är idag, att förvalta sex stora säterier med tillhörande bondgårdar. Det är ju ett enormt företag att sköta vid 24 års ålder. Och Nils bror Anders blir Arendator på en av dem, kanske Nils förtjänst visserligen. För att man ska få den tjänsten tror jag att han dels måste vara hyffsat utbildad och dels ha ganska inflytelserika föräldrar.
Efter att ha grunnat på detta ett bra tag så läste jag på lite om Nils första "chef" Metta Rosencrantz, hon var på sin tid en av skånes största jordägare. Jag hittade information om att hon förutom sina egna gods ett tag även ägde sin avlidne makes gods i Norra Skåne Denne make var Nils Krabbe som bland annat ägde godsen Össjö och Rössjöholm...ganska nära ÄNGELHOLM.
Det leder mig till några funderingar. Nils far kan ha varit bekant med Nils Krabbe, ja kanske till och med varit Inspektor eller befallningsman på något av hans gods. Vart ledde detta mig i vem som kan vara Nils Jönssons far, nja...jag har väl lite små stenar att vända på, men i stort sett ligger jag nog kvar på samma nivå, jag har en teori om hur Nils kan ha hamnat utanför Genarp, men jag har fortfarande inga namn eller ens något yrke på fadern. Det jag känner framför allt är ett visst hopp om att någon gång kunna komma vidare och det hade varit riktigt kul.
______________________________________________________
Tidigare nämnda silverföremål
Sön 07 Dec, 2008 15:44
I mitt föregående blogginlägg skrev jag om namn och initialer på silversaker. Sedan dess tror jag mig ha identifierat två namn som då var spekulation, jag skrev så här:
*Jörgen Christiansson och Karna Söfrensdotter (Spekulation!: Kan med lite god vilja namnmässigt läggas ihop (som föräldrar) med ovanstående Sören Jörgensson. Ett annat alternativ kan vara att Karna Söffrensdotter är syster till Brita Sörensdotter, men om jag uppfattat det rätt så är Söffren snarare en dansk (med andra ord skånsk innan 1658) version av Sören eller ett annat sätt att under äldre tid skriva Sören).
Sedan dess har jag besökt Genarpt kyrka och kollat gravstenar. Där fanns gravstenen för Karne Söffrensdatter född 1607 i Övareied(?) som i sitt första gifte 1622 (sic!) var gift med Rådmannen i Ystad, Jörgen Christensson. Hon sägs vidare ha gift om sig med handelsmannen på Christianshafn, Anders Svensson 1645 tills han dog efter sex år. Därefter var hon änka tills hon dog 24/8 1687 på Assarstorp i Lyngby socken. Hon ska ha haft 3 söner och två döttrar i det första äktenskapet och 2 döttrar i det andra. Stenen var bekostad av Arendatorn på Assartorp Anders Jönsson och hans Hustru Anna Andersdotter (färdig 1693). Anders Jönsson är bror till Nils Jönsson som jag nämnde i det förra bloginlägget, i vems bouppteckning jag hittade silverföremålen. På gravstenen står det att Anders Jönsson var Karne Söffrensdatters "Suigersön" vilket verkar kunna motsvara Svärson i den tidens danska (stenen är skriven på danska). Men andra ord är silverföremålen troligen från början ägda av Karne Söffrensdatter och hennes första man, därefter födde hon och hennes andre man dottern Anna Andersdotter som gifte sig med Anders Jönsson. Det paret ärvde silverföremålet och det ärvdes troligen av Anders bror Nils när Anders dog (?). Men det kan ochså ha varit en gåva till Nils tidigare.
______________________________________________________
Ingraverade namn på silversaker i en bouppteckning
Tor 30 Okt, 2008 01:07
Nu blir det två bloggar ganska tätt, men ändå.
Jag gick igenom en bouppteckning efter en välbärgad men ofrälse man som dog 1714 i Genarp (M) och hittade bland silversakerna en del namn och förkortningar. Riktigt kul. Vissa har jag lyckats reda ut vad de borde betyda.
Namn/förkortningar jag tror mig veta vem det är:
*N.J.S. (Nils JönsSon, den avlidne)
*N. J. S. B. S. D (=Nils JönsSon Brita SörensDotter (den avlidne och hans första hustru))
*N.J.S. B.S.D. 1680 (årtalet 1680 är ger en indikation på att paret var gifta redan 1680, kanske är föremålet inköpt i samband med vigseln, vars datum är okänt)
*N.J.S.B.S.D. 1696 (årtalet 1696 är samma år som Brita Sörensdotter avlider.)
*N.J.S.B.S.D. 1699 (årtalet 1699 är samma år som Nils gifter om sig)
*B.S.D.N.J.S.C.P.M - Ao 1700 (Brita SörensDotter Nils JönsSon Catharina PoppelMan, Den avlidne med bägge sina hustrurs namn, årtalet 1700 är året efter det att Nils gifte om sig)
*Nils Jönsson Brita Sörensd:r
*Nils Jenssen och Brita Sörensdotter
*Nils Jönsson Catharina Poppelman (Den avlidne och hans andra hustru)
*J.P.M. (Troligen Johan PoppelMan, den andra hustruns far)
*J.P.J.W. (Johan Poppelman Ingeborg Wilschiött, den andra hustruns föräldrar (I och J kan se ganska lika ut))
*Hacke Persson Christina Poppelman (Den andra hustruns syster och svåger)
Spekulation: (förutom min spekulation om innebörden finns flera andra möjligheter, bla att de är helt obesläktade)
*Sören Jörgensson och Gertrud Jacobsdotter (Spekulation!: skulle kunna vara arvegosds från första hustruns föräldrar, som är okända. Sören stämmer in med första hustruns efternamn Sörensdotter och både namnet Sören och Gertrud finns bland parets barn. (så även Jöran som väll ligger ganska nära namnet Jörgen))
* K.R.D. på sidan och S.J.S. G.J.D på öronen. (K.R.D kan jag inte lista ut och de andra sex bokstäverna kan vara samma Sören Jörgensson och Gertrud Jacobsdotter som ovan.)
*Jörgen Christiansson och Karna Söfrensdotter (Spekulation!: Kan med lite god vilja namnmässigt läggas ihop (som föräldrar) med ovanstående Sören Jörgensson. Ett annat alternativ kan vara att Karna Söffrensdotter är syster till Brita Sörensdotter, men om jag uppfattat det rätt så är Söffren snarare en dansk (med andra ord skånsk innan 1658) version av Sören eller ett annat sätt att under äldre tid skriva Sören).
Okända förkortningar:
*P.H.J.M.F
*A.R.M.A.M.S.S (faddergåva till dottern Ingeborg, okänt från vem.)
*A.S.K.S.D. 1646 [Edit: Anders Svensson Karna Söffrensdatter - se nästa blogg]
*P.S.S.E.J.D.
*C.D.M (kan det vara felavskrivet från C.P.M. för Catharina Poppelman?)
*J.P.M.S. (denna skulle kunna ha med Poppelman att göra, men jag är inte helt säker)
Jag tror inte att jag sett ingraverade namn eller förkortningar bland silversaker i några andra bouppteckningar, men från och med nu så håller jag ett öga öppet. Dessutom har jag fått några namn som eventuellt kan vara släktingar på 1600-talet och som jag måste hålla ögen öppna efter för att se om jag kan hitta en säkrare koppling till än innehavande av eventuellt arvegods med perosnens namn.
______________________________________________________
För mycket källmaterial...
Tis 28 Okt, 2008 23:23
...är inte en mening jag normalt vill använda om min släktforskning, jag vill i stort sett alltid ha mer. Men idag måste jag säga att jag nog råkat ut för att få för mycket material om en och samma person. Jag har varit nere och kikat på Skånska guvernementskontorets (Skåne 1693-1718) och tittat på materialet under H IV - Skånska kommissionens rörande ämbets- och tjänstemännens förvaltnings arkiv. Kommissionen bildades 1708 och avslutades 1709, summa sumarum drygt ett års arbete. Resultatet blev sex volymer. En med protokoll, fyra med "handlingar i saken mot befallningsman Simon Samsiö" och en rörande länsmannen Iwar Delphin. Min släkting är alltså denne Simon Samsiö.
Min första tanke var att det borde vara ganska tunna volymer, men nej då, det var ca 500-600 sidor styck. Så totalt 2000-2500 sidor med handlingar i målet mot min släkting. Och då finns det en del brev som ligger utanför i en annan del af guvernementskontorets arkiv och för att inte tala om att det borde finnas i en dombok (hovrätten tror jag, har ännu inte kollat). Men vad innehåller alla dessa sidor då? Det är en bra fråga som jag ännu inte har svar på, men det verkar finnas brev rörande målet och sen verkar det som om de har tagit med saker som han haft med att göra i sitt arbete. Det fanns namnlistor som nästan liknade mantalslängder för de tre häraderna Simon var befallningsman, ett stort antal brev mm. Det borde onekligen gå att hitta en bild av vad Simon har pysslat med som befallningsman före 1708.
Men den stora mängden sidor gör det svårt att sätta sig in i materialet, det är på något sätt för mycket. Många saker verkar vara bevisning för de brott som Simon anklagats för, "egennyttighet, oriktighet, försummelse och vårdslöshet" . Resultatet av denna kommission och domstolens (hovrätten?) belut ledde till att han blev avstängd från sin tjänst och frihetsberövades i tre år (fast det finns inte några 3 års avbrott i barnafödandet från avsättningen 1710 tills han återfick sin tjänst 1719 (så att säga frikänd), så han har iallafall fått möjlighet att träffa sin hustru under tiden.
Jag antar att jag borde kolla igenom materialet ordentligt, men det känns något övermäktigt.
______________________________________________________
Tågolycka 1912
Lör 27 Sep, 2008 02:36
Jag upptäckte idag att jag hade några kopior av dödsanonser för avlägsna släktingar liggande. I detta fallet ff fm ff brors barnbarn. I dödsanonsen står det att han och hustrun avled genom en olyckshändelse vid Malmslätt 16 juni 1912. Det känndes tragiskt och jag bestämde mig för att rota i saken. I scb:s utdrag ur dödboken för 1912 i Uppsala domkyrkoförsamling där paret bodde hittar jag lite mer intformation, de dog av krossskador vid en tågsammanstötning. Jag fortsatte genom att googla på tågolycka och Malmslätt och det visar sig att på grund av försumlighet från en växelskötare eller ett missförstånd mellan tågklareraren och ställvakten (=växelskötare (?)) krockar två tåg vid Malmslätts station, en olycka som kostade 22 personer livet och 12 blev skadade. Det känns som en ganska sorglig historia, parets enda barn blev föräldralös vid 13 års ålder.
Händelsen har visst fått en sång: "Sång om den svåra järnvägsolyckan vid Malmslätt "
______________________________________________________
Nytt projekt på gång - Register över Sachsiska inf. reg.
Sön 03 Aug, 2008 13:30
I dagarna har jag haft lite svårt att välja på vilken släktgren jag borde forska. Jag har börjat på ett flertal grenar, men ofta är arbetet pausat någon gång under 1700 talet och av en anledning, det har varit svårt att komma vidare. Så nu när jag har försökt på den typen av grenar har det inte gett så mycket nytt. När man har gett sig på tre fyra sådana grenar och stångats ett tag lade jag ner de försöken och bestämde mig för att göra något helt annat. Flera av de personer jag "stångades med" var militärer som jag försökte hitta i generalmönstringsrullor för tider då jag inte visste var de var. Det var mycket genomsökning av GMR utan resultat och jag önskade att det fanns vettiga personregister. Då väcktes idén att jag skulle kunna göra ett register över officerare och soldater i ett regemente själv.
Det känndes då ganska självklart att välja Sachsiska infanteriregementet. Dels är det kortlivat (ca 15 år) , dels har jag märkligt nog hittat tre släktingar i regementet. Sachsiska inf. reg. bildades från början av Karl XII med framför allt Sachsiska krigsfångar. Mina släktingar i regementet är Hans Wohlgemuth från Heilsberg i Ermland (Idag: Lidzbark Warmiński i Nordöstra Polen), Gotthard Diedrich von den Brinken från Kurland (tillfångatagen vid Frauenstadt 1706) och Achilles Gabriel von Block som är Svensk och började sin krigstjänst som volontär i regementet. Det jobbiga med att göra ett register till regementet är att namn och ortsnamn oftast är tyska och inte faller sig lika naturliga som svenska namn för mig. Det jag tar med i Registret är soldatnummer, titel, förnamn, efternamn, ålder, tjänsteår, ursprungsort / -land och SVARs Bildid. Jag skriver även upp kompani och mönstringsdatum, men än så länge inte vid varje soldat. Eventuellt kommer jag att lägga till kollumner för normerade titlar, namn och ort. Men det blir ett senare projekt i så fall. En annan fundering är att man borde lägga till tidpunkt för tillträde och avsked om detta finns noterat. Men även det får i så fall bli ett senare projekt. Tanken är ju att underlätta för släktforskare att hitta sina sachsare eller endra soldater i regementet, inte att få dem att skippa GMR själva.
När registret är komplett och jag förhoppningsvis har fått ordning på alla osäkerheter i texttolkningen så har jag för avsikt att lägga upp det på min hemsida. Det är ett ganska omfattande projekt så det kommer nog att ta en hel del tid innan något dyker upp på hemsidan dock.
______________________________________________________
Hemsidan uppdaterad
Mån 09 Jun, 2008 22:27
Nu har jag äntligen fixat till en lite snyggare design än den som var på min hemsida tidigare. Eller ja, designmässigt är det främst färgbyten. Från mossig brun (hur tänkte jag) till en lite roligare grön (min sambo kan ha haft ett visst inflytande "gör den grön"). Dessutom har jag lagt till en logga längst upp till vänster (min mm mf och hans bröder och pappas "smedja" (Gjuteri och mek. verkstad)). Den mekaniska verkstaden förärades även en bild med min mormor med systrar på startsidan.
Lite mer innehåll bidde det också, dels en uppdatering av min databas, dels ett påbörjat projekt eller två som fick lite text (men de är långt ifrån färdiga).
Slutresultat, mycket trevligare hemsida och en lite inspirerad hemsideskapare.
Dock måste jag fixa en bra länklista (det vill man ju ha, så just nu har jag tre länkar om och om igen för att testa layouten). Bilden längst upp på sidan valde visst att bli något pixlig i underkant, men det är det ju bara jag som ser (och de som läser detta förstås)
Kolla gärna in den och ge kommentarer/kritik om ni vill
www.benedi.se
______________________________________________________
Kul namnkombination
Mån 12 Maj, 2008 09:36
Häromdagen kollade jag upp en soldat vid namn Brink, till min förvåning hette hans mor Svinhufvud och det visade sig senare att fadern, sergeant Brink ibland kallade sig von Brinken. Men den roliga namnkombinationen kom först när jag kollde moderns födelsebok. Hennes far hette uppenbarligen Svinhufvud, men hennes mor hade efternamnet Grisbak. Gissa om det blev svårt att hålla sig från skratt. Som tur var var Grisbak bara en förenkling/försvenskning av det riktiga namnet Grissbach. Men man kan ju undra om prästen medvetet skrev fel eller om han trodde att det var det hon hette. Det känns nästan som en präst med en god portion humor.
______________________________________________________
Nedärvt utseende
Ons 23 Apr, 2008 11:44
Jag kollade in i Gealachs blogg, där bilder på fem generationer var uppradade brevid varandra och man kunde se tydliga likheter. Detta fick mig att tänka lite på mina egna släktingar och deras likheter. Min näsa är en något ned tonad version av min farmors systers och min farmors pappas näsor (så jag vet säkert vem min pappa är ). Dessutom kan ju soldatnamnet Öhrn dessförinnan skvallra om ytterligare en generation. Min gammelfarmor som dog ung är väldigt lik min faster och en av hennes döttrar, medan min pappa är lik sin pappa och ungdomskort på sin morfar.
Ibland stöter man på ännu tydligare saker. Två av mina nästkusiner har ett hängande ögonlock, detta ögonlock återfanns på kort hos en kvinna 5 generationer bak (tror jag att det var). Det har alltså hoppat flera generationer. Tänker man vidare så kanske det hängande ögonlocket eller min örnnäsa har vandrat ett flertal generationer dessförinnan. Det är vid sådana tillfällen jag nästan kan önska att någon släkting hamnat på fästning och fått sitt signalement nedtecknat i rullorna . (För ett mildare brott dvs)
______________________________________________________
En Svensk barnsoldat 1767 (10 år)
Tis 11 Mar, 2008 11:11
Oj vad länge sedan det var jag skrev här!
Hemsidan ligger uppe och verkar fungera bra ( www.benedi.se )
Jag har inte gjort mycket med den. Designen ser fortfarande mossig ut och förutom min släktforskningsdatabas är den ganska innehållslös. Jag har inte hunnit med att fixa till den.
Och så till den blott tioårige "barnsoldaten"
Igårkväll lyckades jag få en viktig pusselbit på plats rörande Hans Simon Samsiö (f. 14/2 1757 i Jönköpings Kristina(F)) som var militär i slutet av 1700 talet. Något som länge har grämt mig är att det såg ut som om han startade sin militära karriär 1775 (ca 18 år gammal) som nr 14 vid Jönköpings regementes Livkompani, men i husförhöret i faderns hushåll i Tärby (P) 1773 (när bägge föräldrarna avled) står han som Sergeant. Så jag letade och letade i regementena i trakten, alltså Elfsborgs regemente och Västgöta kavaleri regemente och Västgöta Dals regemente. Men han verkade lysa något med sin frånvaro i de av mig genomsökta delarna av regementena. Men sen kom jag på att jag borde kolla lite extra på faderns bouppteckning (som jag har som kopia av ett extremt svårläst microkort) och där stod intressant nog att han var sergeant vid Jönköpings regemente. Så jag letade vidare och hittade honom (Irriterande nog i samma kompani i 1775 års längd) i livkompaniet på nr 47. Från den posten hade han fått avsked redan 12 november 1772 vilket ledde mig till att kolla föregående GMR. I den kan man utläsa att han kom som Volontär den 27 september 1767 (bara 10 år gammal(!)) och 26 september 1768 erhöll han Fouriers Caracteur (11 år gammal (!)). Kul barndom Sidan i GMR 1770 ser ganska kul ut, Hans var då 13 år medan de andra på samma sida var 27 33 och 39. Så vi svenskar har också haft barnsoldater , men till militärens försvar var han ju en volontär i tidig jakt på en karriär.
Just 1773 hittar jag inte att han har någon tjänst och jag har inte hittat att han skulle ha varit sergeant redan då, men han har en liten lucka mellan 1772 och 1775 då han kan ha varit någon annanstanns i regementet.
Jag har fortfarande många saknade pusselbitar när det gäller Hans Simon, men det jag vet är relativt mycket. Jag har stor del av livet kartlagt i kyrkoböcker och mantalslängder och delar av hans militära tid från GMR. Ett av mina största mysterium är att han gifter sig med Brita Lisa Almgren 1789-04-20 i Klara (AB) och står då som volontär. Henne kan jag se kort i ett husförhör och sen verkar hon flytta och jag lyckas inte spåra henne. 1797-07-02 gifter Hans Simon om sig med sin kusin Catarina Dorothea Boije af Gennäs. Men vad som hände med Brita Lisa Almgren har jag inte lyckats hitta. (Det lilla mysteriet kan jag tacka familysearch.org för, då jag aldrig skulle hittat vigseln i Klara annars)
______________________________________________________
Strul med uppkopplingen
Mån 01 Okt, 2007 16:07
Nu är det klart med både domänen och webhotellet till hemsidan. Men självklart ska alltid något strula. Min uppkoppling är för tillfället lite si och så. När jag kollar den mot vissa adresser med hjälp av pingplotter får jag stora paketförluster.
Det hindrar mig inte nämnvärt från att surfa, det går ändå, om än stundom långsamt. Däremot gick det inte så bra att lägga upp hemsidan. Vissa filer kom inte med, jag ska försöka igen när uppkopplingen är bättre. Något småirriterande.
______________________________________________________
Ett steg närmare en hemsidaTor 20 Sep, 2007 12:41
Nu har jag snart en egen släktforskningshemsida, gjorde min beställning på webhotell och domännamn igår. Hemsidan i sig är väl inte riktigt färdig, men jag har delar av den så något av den borde komma upp innan månadsslutet . Jo, visst, de delar jag har ligger stundom på nätet redan idag, när min hemdator är igång . Jag har använt den som server. Men om man vill ha en hemsida som det kan komma besökare till måste den ligga ute dygnet runt, det jag hade ute tidigare var bara för att ge information till en annan släktforskare, främst avfotograferade domboksmål.
Nu återstår det "bara" att sammanfoga delarna med en huvudsida och snyggare design. Det senare kan nog ta ett tag. Sen måste jag lära mig hur jag gör för att DISGEN ska utesluta nu levande personer (eller uppgifter yngre än 100 år) i exorteringen till HTML. Man vill ju inte behöva ringa runt till alla nu levande som finns i databasen och fråga om det är ok om de är med. Risken finns ju att hälften säger ja och hälften nej, då blir det ju ännu krångligare.
______________________________________________________
Nya guldkorn
Tis 04 Sep, 2007 11:30
Man lär så länge man lever, nu under helgen har jag utvecklats som släktforskare. Jag kollade mantalslängder och Generalmönstringsrullor hos SVAR. Mantalslängder har jag kollat där tidigare och och GMR har jag kollat på hembeställda mikrokort. Men nu kollade jag på andra soldater i GMR och lärde mig lite mer av nyttan hos MTL. Hos flera av soldaterna lyckades jag få ut deras längd, när (ungefär eller exakt) de blev antagna, bytte rote, namn, och lite till. För det mesta var det ganska sparsamt med information, men vissa år kom små guldkorn. Jag kommer defenitivt att kolla fler soldater med GMR. Sedan till Mantalslängder, de är ju extremt fattiga på intressant information. Men man kan ju följa en gård och se vem som ägde den innan och därigenom eventuellt hitta pappan till en släkting som levt för länge sedan, det kräver ju visserligen lite kontrollarbete i andra källor.
Men det jag under helgen tyckte var mest intressant var mantalslängderna mellan ungefär 1810 och 1820 (efter 1820 tror jag inte att de har digitaliserat). Varför det då? Jo, i vissa häraders mantalslängder finns mantalsuppgifter insatta efter socknen. Jag har dock bara hittat det i Malmö och i några socknar i Jönköpings län. Det var ju folk som hade gård eller dylikt som skickat in en lapp om vilka som tillhörde hushållet / ägorna med deras ålder eller födelsedata och ibland annan spännande information. Tillexempel om de nyttjade lyxprodukter, såsom rökte, drack brännvin, använde sidentyg eller hade en brännvinspanna och i så fall hur stor den var. Vilka hemman man ägde, hade del i eller brukade. Jag har en släkting (A. F. Pihl) som flyttade mellan två gårdar i Hultsjö, i husförhör och den vanliga mtl fick man bara veta var han bodde, i mantalsuppgifterna fick jag veta att han först bodde i sin militärbostad (Fältväbel) och ägde en del i ett annat hemman, senare att han bodde på det ägda hemmanet och att han hade kvar militärbostaden och vem som brukade den. På en om Hans Simon Samsiö har han skrivit att sonen tillhör hushållet, men att han är sergeant(?) i Jönköpings regemente och att han betalar avgift där och att Hans S.S. därför inte ville behöva betala skatt för honom. Det största guldkornet var 1813 när de hade flyttat och han skrev en liten kort berättelse om något skattelindrande för sig själv och berättade att han välsignats med fem barn, att hustrun, som var adlig, hade ansökt hos kungen för sitt ofrälse gifte och att hon var lam i höger höft. Så mycket ska man nog ha en oerhörd tur för att hitta och det kräver nog att släktingarna var skrivkunniga. Men ibland kan man hitta spännande saker även om alla våra pigor och drängar som vi sällan hittar något spännande om. Hans Simons svärfar skrev lite korta kommentarer om några på hans ägor i hans hushåll. Det var en äldre kvinna som var sjuklig och som bodde hos honom för att han inte ville belasta socknen med henne och en man som hade träben.
Visst, för det mesta kanske man inte hittar något matnyttigt, men tänk på socknar där kyrkoblckerna brunnit under 1800 talet, där det alltså inte finns några husförhör eller liknande, då kan ju mtl och eventuella mantalsuppgifter vara en guldgruva. Jag har dock inte stött på någon socken, vad jag minns nu som saknar kyrkoböcker under 1800-talet (Båstad gör väl det?). Däremot under 1700-talet, men där verkar det inte finnas mantalsuppgifter bevarade, iallafall inte i längderna (finns det någon annanstans??).
Något jag tyckte var intressant var att Hans Simon skrev rätt födelseår (1757) på sig själv i alla mantalsuppgifterna förutom en. Där skrev han 1759, och lade dessutom till sonens födelsedag till sig själv, helt fel månad och datum. Kan han ha varit förvirrad, slarvig eller har någon annan skrivit det? Jag tror dock att han skrivit det själv, eftersom han var skrivkunnig och har skrivit under med namnteckning och använder jagform.
______________________________________________________
Intressant info om mm mf ff ff som var soldat
Lör 01 Sep, 2007 21:32
Idag upptäckte jag att det har hänt mycket bland det scannade materialet hos SVAR. Många regementens generalmönstringsrullor har tillkommit sedan sist jag kollade. Bland annat många för Kalmars regemente .
Jag bestämde mig för att kolla upp min mm mf ff ff Daniel Börjesson Holmström (f. 1741-05-10 i Virserum). Sedan tidigare visste jag att han var soldat, när han var född, gift och att han hade fem barn och att han dog under kriget 1788-90. Han var en ideal kandidat att börja kolla upp. Jag började med att kolla Centrala soldatregistret på DIS hemsida för att få veta vilket kompani, rote och nummer han hade. När det var fixat kollade jag bland GMR för Kalmar regemente hos SVAR. de som verkade mest intressanta var 1778, 1783 och möjligen 1793 (vid vilken tid han borde vara död, men man vet ju aldrig).
Daniel var soldat nr 36 i Holms rote i Livkompaniet. Livkompaniet var först, direkt efter regementsstaben, så jag behövde inte leta länge. I GMR 1778 fick jag veta att han tillträdde sin tjänst den 2:e september 1776 och att han var 5 fot 11½ tum lång, vilket enligt Wikipedias uppgifter om den svenska foten och tumen blir ungefär 177 cm lång. GMR för 1783 gav inget nytt, men den för 1793 var mycket intressant. Den berättade att han hade blivit "Dödskiuten vid Wiborg den 3 julii 1790 ....". Den noggranna släktforskaren i mig jublade när jag fick datum, plats och dödsorsk i en mening. Men förutom det så placerar det min mm mf ff ff's död mitt i en historisk händelse, som jag dock inte har hunnit läsa mer om ännu.
______________________________________________________
Getingen sade fortsätt forska!
Fre 24 Aug, 2007 11:43
Hehe, den rubriken var lite märklig, men den har en förklaring.
Nu under sommaren har det inte blivit någon forskning alls, och inte ens några inlägg här eller på Anbytarforumet. Skäms lite faktiskt. Men sommaren har varit så skön och flytten har gått bra.
Vår nya lägenhet har en liten trädgård, vid altanen kom det häromdagen upp några hål i marken. Jag såg något som såg ut som en blandning av geting och stekel. Det verkade dock vara en ensam individ. Efter lite internetsökande hittade jag en trolig kandidat: en solitär geting med namnet Ancistrocerus. Namnet påminner ju lite om Ancester som fick tankarna tillbaka på släktforskningen. Men även att jagska flytta mina fiskar, bla en Ancistrus, från deras lilla tillfälliga akvarium till deras stora.
Men jag ska med lite humor ta bägge dessa förvrängninarna av min trädgårdsgästs namn till mig: Flyttafiskarna och fortsätt forska!
______________________________________________________
Stort framsteg
Fre 08 Jun, 2007 15:53
Idag har än så länge varit en turdag.
De ringde från LKF och berättade att vi har fått en lägenhet. Vi trodde att vi inte hade fått den, eftersom det gått fyra veckor sedan vi tackade ja. Det skulle ta max två. Vi tittade på fyra olika lägenheter. Två ganska lika som vi ville ha men inte fick, en likadan som vi inte ville ha och till sist en som vi verkligen ville ha...och som vi uppenbarligen fick. Den är på 80 kvm markplan byggd -91. Jättefin. Uteplats på både öst och västsidan. Egen gräsmatta, rabatt och häck.
Sedan till det stora framsteget. Jag forskar på släkten Samsioe / Samsiö som har sin grund i Malmö. Där finns Simon Samsiö som var kronobetjänt, häradsskrivare, befallningsman, lantränt- och proviantmästare genom åren. Och som "pension" blev han Överkommissarie vid Amiralitetet. Otto Lindeberg har skrivit en ca 3 sidors biografi om honom i "Landsstaten" i Malmöhus län. Där anger han födelseåret till 1657-1658 (något av dem). Som källa används troliogen det brev som återges i sin helhet i boken. Där står det att han var på sitt "åttationde åhr efter 52 åhrs giord tienst i Sveriges Rike", Lindeberg har slarvigt daterat det till 1738 (inget datum). Jag har kontaktat riksarkivet och de kan inte hitta brevet. Inte så kul. Däremot hittade de ett brev från 27 mars 1736 med ungefär samma innehåll, men med annan formulering. Man känner dock på sig att brevet i Landsstaten ska finnas någonstanns. Men en stor sak skiljer dem åt, förutom de två åren mellan breven och vad som hänt mellan dem. Nämligen åldern. I brevet från 1736 anger han att han är sjuttio år. Båda åldrarna 70 respektive 80 känns lite ungefärliga, men ändå. Med åldern 70 år 1736 ska han vara född omkring 1666 istället.
Varför känns det bra? Jo enligt ett av barnens dopnotiser och en notis i Malmö rådhusrätts dombok ("..S..S.. och fadern ..M... J...") är fadern Slaktaren Mårten Jacobsson Samsiö i Malmö. Han var gift med Anna Simonsdotter. Mårten betalade brudpenning 24 april 1665, det borde väl betyda att han gifte sig då(?). I både Mårtens och hustruns dödsnotiser anges deras födelsedatum. Anna föddes 8/8 1648. Alltså kan hon inte varit mamma till en person född 1758. Men däremot skulle det vara möjligt till en persong född omkring 1666. Detta gör det möjligt att Simon är son till det paret. Men jag måste fortfarande kolla så att det stämmer med eventuella andra källor. Anna verkar ha haft en liten bror eller brorson vid namn Simon. Denne finns omnämnd i Börnebögerna (barnböckerna) i Malmö och Mårten nämns i samma. Börnebögerna är som en slags bouppteckningar/avvittringar.
Kontentan:* Simon kan vara son till Mårten Jakobsson, men jag måste vara försiktig, då han lika gärna kan vara styvson.
*Jag måste vid något tillfälle sätta mig på riksarkivet och verkligen försöka hitta brevet som sägs vara från 1738. (Men det kan ju vara fel år) (Synd bara att det är 60 mil dit.)
______________________________________________________
Projekt
Sön 03 Jun, 2007 11:46
Mitt projekt att fylla i luckor går frammåt. Jag har prioriterat Namnluckorna. Att fylla i datum som saknas på alla barn och partners i en databar på över 3000 personer är ett enormt arbete (Man vill ju gärna ha vigsel och döddatum för alla syskon...också deras barn...).
Antalet saknade efternamn har halverats från ca 200 till 90 och saknade förnamn har minskat från 30 till 17. Hela databasen har ökat med 200 (!) personer. Detta för att det är så svårt att låta bli. När man tittar tillbaka på en gammal tråd med nya, mer erfarna, ögon ser man ofta att det borde gå att komma längre.
På några ställen hade jag undvikit att skriva in barnens efternamn eftersom jag användt information från husförhör för deras födseldatum. På andra var jag osäker på vilket efternamn de använde. Ett intressand exempel på det är Johan Perssons (i Asmundtorp och Tofta) son Christoffer (f. 1804 i Tofta (M)). Han hette Christoffer Johansson, men efter ett tag bytte han efternamn till Benediktsson (hans mor hette Benedictsdotter). Han fick 9 barn mellan 1832 och 1849. De första tre vet jag inte vilket namn de använde (två dog unga), men bland de övriga 6 var det 2 döttrar som kallade sig Kristoffersson hela livet. Några av barnen hette Kristoffersson i några år och bytte sedan till Benediktsson och någon kallade sig för Benediktsson direkt. Det är alltså inte säkert att alla barnen inom samma barnaskara använde samma efternamn. På samma sätt som Christoffer tog en version av sin moders efternamn har jag sett i mitten av 1700-talet där en Christian Larsson tog fadern Lars Benedictssons efternamn.
Men jag får väl erkänna att jag för det mesta har antagit att syskonskaror har använt samma efternamn, för det gjorde de ju nästan alltid. Men Under 1800-talet känner jag mig ofta osäker för där skiftar det ju ofta mellan att ta faderns förnamn till efternamn och att ta faderns efternamn. Det verkar inte heller finnas någon klar gräns när detta sker. Det verkar variera från socken till socken och från familj till familj. Jag har ju som sagt stött på det under mitten av 1700-talet i ett fall (vilket måste anses vara tidigt). Men då han var borgmästare lät det nog bättre med Christian Benedictsson än med Christian Larsson.
______________________________________________________
Nystart
Jag hade tidigare en släktforskningsblogg på genealogiq.net, men nu har genealogiq lagt ner så nu får jag starta upp bloggen på nytt. Jag har sparat alla gamla inlägg, så kanske kommer jag att lägga upp dem här eftersom det kan hända att jag refererar bakåt.
Staffan
Staffan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)