Export till html från DISGEN

Igårkväll bestämde jag mig för att uppdatera min hemsida och skulle därför göra en export från min databas i DISGEN till html. Jag använder en mall som använder sig av css vilket gör att jag genom att göra ändringar i en fil kan påverka alla de drygt 4000 html filer som skapas i exporten. Så exporten borde vara enkel göra ett enkelt urval i en söklista, se till att en liten slinga extrakod jag använder finns med i sidfoten vid exporten, exportera och sedan byta ut .css filen och lägga in en fil med en logga.

Men så enkelt var det inte riktigt igår. Det började med mitt urval, jag tänkte att jag ännu inte ska lägga ut hustruns släkt eftersom den forskningen gjorts väldigt målinriktat på att skapa ett släktträd för dottern. Därför finns inte alltid alla syskon med och någon gren är outforskad och bara inlagt vad min frus morfar skrivid ned. Det borde väl vara enkelt att skapa en söklista med alla utom hustruns släkt tänkte jag.

Skapade en söklista med utgångspunkt från mig själv, lade till alla anor, sedan partners därefter alla ättlingar, raderade min fru från listan och började sedan om för att lägga till alla i min släkt. Men hur jag än gjorde kom hustruns släkt med jag gjorde det om och om igen, men hennes släkt kom likväl alltid med. Efter många försök och mycket tandagnissel kom jag ihåg att min fru inte var den enda kopplingen mellan hennes och min släkt. min farfars mosters barnbarns barn och hustruns farfars farbrors barnbarns barn är samma person. När jag väl kom på det blev det som tur var möjligt att skapa listan ungefär som jag ville.

Mitt nästa problem var nu levande personer i söklistan. Jag har bestämt mig för att jag för tillfället inte vill ha nu levande personer med eftersom jag är något osäker på vad PUL säger om det, även om jag tror att det ska vara ok så länge inga känsliga uppgifter finns med. Så jag valde gränsen 100 år, så alla födda 1911 och senare tog jag bort ur söklistan. Eftersom det finns många i databasen som lever och som jag saknar datum för födelse och död så tog jag bort alla personer utan uppgifter om födelse och död och lade sedan till några som jag visste var viktiga för sammanhang i vissa släkter. Trots allt arbete för att hålla nu levande personer utanför databasen så kom de med om deras föräldrar föddes före 1911, såsom deras barn, men utan egen ansedel. Något irriterande.

Jag tycker att det borde finnas en funktion vid exporten, likt den DIS har skapat till DISBYT som rensar bort personer som kan vara vid liv. Det bästa hade varit om dessa personer stått med för att få sammanhanget i familjen, men utan namn. Kanske med en text i stil med anonym eller censur på grund av hundra årsgräns eller liknande. Men det kanske kommer.

Dotterns släkt

I augusti föddes min dotter så tiden jag har att släktforska på har minskats till en bråkdel av den tid jag brukade ha över.

Så nu gäller det att prioritera och då blir det något enstaka projekt i min egen släkt som jag vill lägga tid på, men främst försöker jag forska lite på hustruns släkt. Mitt mål är att kartlägga åtta generationer av dotterns förfäder för att gära ett stort släktträd över dessa som ska hängaa på toaletten. Så i hustruns släkt forskar jag tills jäg är nöjd med informationen om åttonde generationen och sen lämnar jag ytterligare generationer för senare forskning.

Det är kul med hustruns släkt för nästan alla bodde i 3-5 socknar som alla ligger i samma område. Så man lär känna byggden på ett helt annat sätt än med min egen släkt som är utspridd i hela Sverige.

Felidentifierade bilder

Igårkväll satt jag och skulle maila några bilder till en avlägsen släkting. Så skulle jag välja en bild på Axel Fritiof Samsioe att skicka och valde mellan den vi har själva på en äldre man och den jag scannat hos en släkting på en ung Samsioe tillsammans med sin hustru. Efter några sekunders funderande valde jag parbilden, och tur var väl det. Jag återuppväckte känslan av att något var fel på vår bild av Samsioe. För det första är identifieringen lite luddig. En person har skrivit morfar, min gammelfarmor har lagt till Stellans och min farfar har skrivit Stellans morfars fulla namn Axel Fritiof Samsioe.

Vidare så är bilden tagen av C M Tullberg i Malmö. Han var visserligen verksam länge, men andra liknande bilder jag sett på honom har varit från 1860 talet. Denna bilden föreställde en man som var mer än i 30-årsåldern.

Så jag vände och vred och jämförde ansiktet, sen kom jag på bilden som förmodligen (ganska säkert) föreställer Samsioes svärfar, Carl Magnus Ljungberg. Jämförde den och tyckte att den var ganska lik. Lade ut bilderna på anbytarforum för säkerhets skull och fick samma svar där, att det nog inte kunde vara Samsioe. Nu har jag hittat brevkort skrivna av Samsioes dotter Maria Benedictsson född Samsioe och kan med stor säkerhet säga att det var hon som skrev Morfar, d.v.s. Carl Magnus Ljungberg.

Det är en av flera bilder som gammelfarmor har skrivit någon identifiering på som jag har upptäckt såsom varande felaktig. Nu måste jag nog gå igenom alla bilder och se om det finns någon mer som kan vara osäker.

Att kolorera bilder

Det var visst länge sedan jag skrev senast.

För ett tag sedan gick jag ett steg längre i "bildförbättringen" (?). Som jag skrev tidigare har jag lärt mig reparera foton digitalt, nu har jag även börjat träna på digital kolorering. Det har visat sig olika svårt på olika kort och med helt olika resultat, beroende på fotots kvalité, utseende och kanske även min dagsform.
.

Resultatet blev ibland ganska bra och ibland mindre bra. När det var dåliga kontraster i bilderna blev det svårare, när det var bilder som var kopierade från andra bilder på 50-talet blev inte resultatet tillfredställande alla.

Jag har utgått från en "reparerad" bild och sedan lagt på ett semitransparant lager med färg för varje enskild del av bilden. Såsom skjorta, kavaj, ansikte, ögon, hår, bakgrund, fluga och så vidare. Huden har jag i de flesta fall delat upp på två lager, ett lite rödare och ett lite gulare så att jag kunnat finjustera genom att ändra hur transparanta de två lagren är.

Här är bilden jag visat nedan fast med färg. Det var en av de första jag kokolorerade

Händelser som förändrat historien

Jag tänker ofta på de händelser som påverkat ens släktingar och skapat den verklighet vi lever i idag. Tänk dig att din farmor missat bussen på väg till dansen där hon träffat din farfar. Eller en släkting som förlorade sin första make i ett av historiens alla krig och sedan gifte om sig och gjorde din släktgren möjlig.

Idag har jag konstaterat att jag inte hade funnits om första världskriget aldrig brutit ut. Min gammelmormor var fotograf och hon berättar lite om sitt liv i en tidningsartikel. Där berättar hon att hon lärde sig yrket när hon jobbade på olika fotofirmor i bland annat Vimmerby, Skelefteå och Umeå och att hon skulle åkt över till finland och jobbat om inte första världskriget brutit ut. Istället kom hon till Gamleby där hon träffade sin blivande man. Det känns lite märkligt att ha något så fruktansvärt som första världskriget att tacka för sitt liv.

Som släktforskare är gamla bilder viktiga för att ge liv åt forskningen och göra den mer intressant. Men det är inte ovanligt att de gamla bilderna är skadade på ett eller annat sätt. Jag har just börjat lära mig reparera våra gamla släktbilder i datorn. Här är en bild på fotografen Arvid Larsson i Gamleby (1916-1925) och Stockholm (1925-1939). Den övre är orginalet med många små repor och prickar, några som ligger illa över ansiktet. Den undre är den jag har reparerat. Jag använde kloningsverktyget i photoshop och har med det klonat närbelägna pixlar över de skadade områdena. Det innebär att det är svårare om skadorna ligger i detaljerade områden och kanske till och med omöjligt om de helt täcker viktiga områden såsom ögon.

Bakgrunden i bilden var lätt att reparera eftersom den inte alls är detaljrik och till och med är oskarp. Prickar i själva ansiktet var inte heller så svårt eftersom det till stor del är enfärgat, det var lite knivigt vid näsan eftersom en förskjutning i sidled skulle ha lett till att näsan blivit sned. Det svåraste är när skadorna är i detaljerade områden, i denna bilden var det lite i håret. I en annan bild jag reparerat låg det ett flertal repor över ögon, öra och hår vilket var svårare att göra verklighetstroget. Tyvärr ser man inte tydligt alla skadorna på den övre bilden i det lilla format som bloggen tillåter, men man får en liten bild av vad som är möjligt.

Jag passar på att göra en efterlysning. Är det någon som har bilder tagna av Arvid Larsson under hans tid i Stockholm 1925-1939? I så fall är jag intresserad av att se hur de ser ut, dels fototekniskt men även fotografens signering av bilden och eventuell baksida.

Sveriges dödbok 5

Jag har nu provat CDn Sveriges dödbok 5 (1901-2009) och det tog inte lång tid innan jag undrade hur man klarat sig utan den. Jag har i min databas mängder av personer som har avlidit mellan 1901 och 1947 (1947-2006 fanns redan på Sveriges dödbok 4). Tyvärr finns det fortfarande luckor i databasen, jag tror att jag läste att 30 % mellan 1901 och 1947 fortfarande saknas. Det märks ibland, men de flesta jag sökt efter har ändå funnits med.

Nästa mål att testa är Genealogiska föreningens klipparkiv som de digitaliserar och lägger ut på sina medlemssidor. Frågan är bara om det är värt medlemsavgiften när man har tillgång till Sveriges dödbok 5. Men om man hittar en nekrolog som ger en levnadsbeskrivning så är det säkert värt det.